​Blågrön budget: Med ansvar för framtiden

I dag presenterade den blågröna majoriteten sin budget för Region Stockholm. I budgeten görs tydliga prioriteringar av kärnverksamheterna, samtidigt som höga krav ställs på effektiviseringar. Det krävs när konjunkturen mattas av och regionens kostnader för skatteutjämningen chockhöjs.

Den blågröna koalitionen i Region Stockholm lägger fram sin andra budget under mandatperioden. Utgångspunkten för budgeten är den plattform som koalitionen enades om efter valet om som beskriver vad som ska göras fram till 2022.

När nu konjunkturen viker och ekonomin mattas av väntar utmaningar. Ovanpå detta slår förändringar i skatteutjämningen hårt mot regionen. Region Stockholm går från att betala en miljard 2019 till att betala totalt 4,2 miljarder när systemet är fullt utbyggt år 2023. 4,2 miljarder motsvarar 6000 sjuksköterskor, 1 400 nya bussar eller tre fjärdedelar av länets vårdcentraler.

Den blågröna majoritetens utgångspunkt är dock oförändrad, vi kommer fortsätta att prioritera en vård och kollektivtrafik av hög kvalitet med god tillgänglighet för invånarna.

- Stockholms län har bäst konkurrenskraft i Europa och är snabbt växande. Men regeringen förstår tyvärr inte att 35 000 fler invånare per år kräver sitt. Vi har tuffa förutsättningar framöver med vikande konjunktur och 3,2 mdkr i ökad utjämning. Det finns därför inga extra pengar, vi måste nu själva spara, prioritera och effektivisera för att klara våra framtida utmaningar och samtidigt fortsätta ge länets invånare en tillgänglig vård och kapacitetsstark kollektivtrafik. Vi vänder på alla stenar och ska se över lokalkostnader, minska administration och vässa våra inköp. Kort sagt, varje skattekrona måste användas smart, säger finansregionrådet Irene Svenonius (M).

- Vi får inte misslyckas en gång till att få riksdag och regering att lyssna på Stockholmregionens behov. I en vikande konjunktur är det än viktigare att Stockholmsregionen talar med en samlad röst i avgörande tillväxtfrågor, särskilt när det gäller behoven av infrastruktur och tillgång till bostäder. Stockholms förmåga att vara en hållbar tillväxtregion hänger på att vi inte ses som en spargris man kan slå sönder. Vilket är precis så vi uppfattar förslaget till ny kommunal kostnadsutjämning, säger tillväxt, samhällsplanerings- och skärgårdsregionrådet Gustav Hemming (C).

- Vårdcentraler och digitalisering fortsätter vara tydliga prioriteringar för oss. Stockholmarna ska vara trygga i att snabbt kunna få kontakt med vården, ha friheten att kunna välja sin egen husläkare, och att möjligheten att kunna möta vården digitalt. Då stärker vi patientens ställning och använder dessutom vårdens resurser effektivt med vård i tid och på rätt nivå, säger hälso- och sjukvårdsregionrådet Anna Starbrink (L).

- Den budget vi nu presenterar läggs fram i en orolig tid. Vi går in i en lågkonjunktur med inbromsad tillväxt och fallande sysselsättning. I ett sådant läge prioriterar Region Stockholm välfärdens kärna. Geriatrikplatserna byggs ut med 224 nya platser för att möta en åldrande befolkning och fler äldre kommer få tillgång till vaccin, säger vårdutvecklingsregionrådet Ella Bohlin (KD).

- Vi prioriterar klimatfrågan och fortsätter i ett tufft läge att bygga för framtiden. Med den här budgeten säkrar vi fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken. Det blir nya spår, fler stationer och mer bussar, säger miljö- och kollektivtrafikregionrådet Tomas Eriksson (MP).

Budgeten i siffror

• Budgeten uppfyller balanskravet och uppgår till cirka 108 miljarder kronor för 2020.
• Det budgeterade resultatet är 311 miljoner kronor, resultatet exklusive omställningskostnader är 461 miljoner kronor.
• Skatten hålls oförändrad till 12,08 kronor/intjänad hundralapp.
• Nämnderna tillförs 80,2 miljarder kronor i anslag i budgeten för 2020. Det är ca 2,1 miljarder (2,6 procent) kronor mer än i budgeten för 2019 och är möjligt tack vare god ekonomisk hushållning.
• Hälso- och sjukvården tillförs i budgeten 65,7 miljarder kronor i för 2020, vilket är 1,7 miljarder (+2,6 procent) mer än i budgeten för 2019
• Kollektivtrafiken tillförs 11,0 miljarder kronor i budgeten för 2020 vilket är 356 miljoner (+3,3 procent) kronor mer än i budgeten för 2019.
• Taxorna inom kollektivtrafiken höjs med 40 kronor till 930 kronor för ett 30-dagarskort i januari 2020 (Taxan för 2019 är 890 kr). Rabatterat pris blir 620 kronor.
• Kostnaden för 30-dagarsperiodkorten i Waxholmsbolagets trafik höjs till 930 kr för vuxna och till 620 kr för pensionär, ungdom och student.
• Kollektivtrafikens totala intäkter, inklusive biljettintäkter, beräknas öka med ca 280 miljoner kronor mellan 2019 och 2020. Här är även färdtjänsten inräknad.
• Investeringsbudgeten för 2020 uppgår till 14,9 miljarder kronor varav 4,6 miljarder kronor i vården och dess lokaler samt 10,3 miljarder kronor i kollektivtrafiken inklusive utbyggd tunnelbana.
• Investeringsplanen omfattar 123,2 miljarder kronor de närmaste tio åren för hälso- och sjukvården och kollektivtrafiken inklusive utbyggd tunnelbana.