Alerta Bokförlaget

150-års-jubelaren Gustav Klimt var Wiener Secessionens förste ordförande

Blogginlägg   •   Mar 26, 2012 17:42 CEST

År 1894 fick  Klimt och Franz Matsch i uppdrag att utföra takmålningarna för Wiens nybyggda universitetsaula. Motiven skulle vara allegoriska framställningar av de olika universitetsfakulteterna med det föregivna temat ”Ljusets seger över mörkret”. På Klimts lott föll fakulteterna ”Filosofi”, ”Medicin” och ”Juridik”. Redan skisserna till ”Fakultetsbilderna” utlöste protester. Klimts synsätt var annorlunda, han vägrade att underordna sig det planerade förhärligandet av vetenskaperna och deras verksamhet i samhällets tjänst.  Vad gäller målningen ”Filosofi” presenterade han en bild på världen som ”theatrum mundi” i barockens tradition. Traditionellt var barockens ”theatrum mundi” indelad i Himmel, Jord och Helvete, men på Klimts skiss saknas själva Jorden. Nederst i målningens vänstra hörn står en åldring med ansiktet dolt i händerna.  Jorden har smält samman med de två övriga regionerna. Gestaltar han här ”Helvetet på Jorden”?

Åttiosju medlemmar protesterade vilt mot utkasten till takmålningarna och gav därmed upphov till en sensationsprocess. En konstdebatt utvecklades till en kulturstrid. I början ignorerade uppdragsgivaren, kulturministeriet, professorernas angrepp, men Klimts utkast för den andra bilden, ”Medicin”, fick striden att blossa upp ytterligare.

I en artikel i ”Ver Sacrum” skildrar Ernst Stöhr målningen med orden:”Livet utspelas mellan tillblivelse och förgängelse, och livet själv ger på sin väg från födelse till död upphov till det djupa lidande, för vilket Asklepios undergörande dotter, Hygieia, funnit ett lindrande och läkande medel.” När ”Medicin” ställdes ut, blev det ett sådant liv att konflikten nådde det österrikiska riksrådet. Klimt hade blivit en belastning. Att protesterna mot den tredje målningen ”Jurisprudens” kom att bli så aggressiva hade säkerligen att göra med det hån som Klimt redan hade varit utsatt för.

Klimt genomgick en djup personlig kris och nyorientering. Klimt avbildar rättsvetenskapen som en bestraffande och hämndlysten makt med utpräglat sexuella ambitioner. I bildens mitt står en naken gammal böjd man som hålls fast och nästan uppslukas av ett bläckfiskliknande odjur medan tre nakna kvinnliga furirer övervakar avrättningen. En av de främsta kritikerna till alla tre utkasten var Karl Kraus: ”... för herr Klimt är begreppet jurisprudens uttömt med brott och straff, rättskipning är liktydigt med att ”åka dit och få på nosen”.

Klimt nekades ställa ut ”Jurisprudens” på världsutställningen år 1904 i St. Louis. Detta ledde till att han beslutade sig för att avsäga sig uppdraget för ”Fakultetsbilderna” och betalade tillbaka alla förskottsbetalningar. I en intervju säger han: ”Det får vara nog med censuren. Jag tar till självhjälp. Jag vill bryta mig lös. Jag vill ta mig ur alla dessa bedrövliga löjligheter som bara hindrar mitt arbete och finna tillbaka till friheten. Jag avböjer all statlig hjälp, jag avstår från allt … Staten ska inte kunna inrätta utställningsväsendet och det konstnärliga uttrycket åt sig som en diktatur, där det i stället vore dess plikt att uppträda som förmedlande och kommersiell faktor och helt och hållet överlåta det konstnäriga initiativet åt konstnärerna…”

Koloman Moser och Erich Lederer köpte de tre utkasten. ”Medicin” hamnade i Österreichische Galerie och målningarna ”Filosofi” och ”Jurisprudens” köptes av baron Bachofen-Echt. Under Hitlertiden ”ariserades” de, det vill säga konfiskerades som judisk egendom av staten. I maj 1945 brändes de tre verken upp på slottet Immendorf i Niederösterreich, när de flyende SS-trupperna satte eld på slottet.

Fortsättning följer…

Lilian O. Montmar

Hemsida: http://home.swipnet.se/Alerta