Alerta Bokförlaget

Alla elever ska få tillgång till skolbibliotek. NU!

Blogginlägg   •   Okt 29, 2010 20:36 CEST

Joacim Hansson är professor i biblioteks- och informationsvetenskap i Växjö. Han menar att landets folkbibliotek har blivit allt mer marknadsanpassade på senare år. ”Det pågår en förändring av biblioteksvärlden i det tysta, där jakten på höjda besökssiffror hamnat i centrum” säger han.

Vad ska då ett bibliotek vara till för? En plats för litteratur, folkbildning och läsfrämjande insatser?  Eller en plats där framgången mäts i publikmaximering?

Biblioteket är den institution som medborgarna har störst förtroende för. Men vad händer när medieutbudet exploderar, information fås med ett knapptryck, bokpriserna sjunker och läsplattan väntar runt hörnet?

På uppdrag av regeringen har Inger Eide Jensen gjort en utvärdering av den svenska bibliotekslagen. Den stadgar att biblioteken ska främja intresset för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt barn och minoriteter.

För gammal och ung oberoende av social, kulturell och geografisk utgångspunkt, är läsningen ett möte med böckernas och berättelsernas värld. Ett bra, bemannat och tillgängligt bibliotek är en av demokratins grundstenar. Skönlitteratur kan i viss mån kompensera en torftig kulturell tillvaro och en mager muntlig kommunikation i hemmet. Bibliotekens barnverksamhet kan till viss del inspirera till läshunger som sedan kulminerar i bokslukaråldern.

Livet är orättvist. Många barn lär sig läsa redan i förskoleåldern och för dem blir läsningen snabbt ett nöje. De vrider och vänder de nya orden på tungan, uppfinner egna ord och testar betydelsen. Andra har svårt att få upp flytet och måste ljuda sig igenom bokstäverna. För lässvaga personer blir läsningen tungsam och trist.

Våra nya svenskar, de som har ett annat modersmål än svenska, har till en början ett magrare svenskt ordförråd och ibland helt andra kulturella referensramar. Alla dessa grupper behöver stöd och stimulans för att utveckla läsförmågan och läsintresset helst från tidig ålder för att komma in i, förstå och känna samhörighet med det svenska samhället.

Barn från hem där böcker saknas och föräldrarna inte läser högt, har svårare att befästa och fördjupa sitt läsintresse. De har kanske ingen mamma eller pappa som läser högt för dem. I deras familjer gäller teve, filmer och spel medan själva samtalet uteblir.

Jag hoppas att dessa barn får en godnattsaga berättad för sig ändå. Det muntliga berättandet har ju i alla tider och i alla kulturer haft en stark tradition. Sagor, ramsor och myter bidrar till att forma oss som läsare, därför borde vi alltid ta oss tid att läsa högt för barnen. Har man en gång fångats av litteraturen fortsätter man att läsa livet igenom. Att läsa blir en stund av trygghet och harmoni.

Lilian O. Montmar, adjunkt, författare och biblioteksregionsombud