Kreativ Insikt

Att handskas med "andras" negativitet (obs! bara för modiga)

Blogginlägg   •   Okt 19, 2012 09:42 CEST

I onsdags skrev jag om att handskas med andras negativitet. Här kommer en fortsättning på det inlägget – men läs bara vidare om du är modig nog att våga utmana dig själv och dina föreställningar!

Ett ganska vanlig reaktion på en sådan situation som jag beskrev i förra inlägget skulle kunna vara Stackars mig, som råkar ut för så här negativa människor, eller Vad är det för fel på henne/honom, hen verkar ju inte riktigt klok?! eller något liknande.

I min värld är detta den gamla tidens sätt att se på saken. Synen att vi är helt åtskilda från varandra, att vi människor påverkar varandra mycket lite, att det som händer i vår omgivning mest beror på slumpen, konjunkturen, tur/otur, vad andra gör eller någonting annat, oftast utanför vår egen kontroll.

Men idag, när forskningen har kommit så långt, har vi bland annat fått lära oss att enligt universums lagar kan inte hög och låg energi befinna sig samtidigt på exakt samma ställe, och att allt som har samma energinivå dras till varandra. Vi som ser världen på det här sättet kan följaktligen inte hamna i en sådan här situation utan att ställa oss frågan: Vad har jag skickat ut för låg energi för att dra till mig den här människans negativitet? 

Och ja, det kan göra så ont! Vi tycker ju inte att vi är negativa själva, eller hur? Jag tycker inte att jag är negativ, och ändå kan jag, emellanåt, när jag glömmer mig och inte längre är tacksam för allt gott i livet, inte längre väljer från kärlek och glädje, inte längre sprider min mest positiva energi omkring mig hela tiden, lyckas dra till mig den ena jobbiga saken efter den andra.

För oftast sker ju det här helt omedvetet. Även vi som tränar dagligen på att hålla vår energinivå hög, är inte varenda ögonblick medvetna om vilken energi vi skickar ut. Och den som inte alls har jobbat med sig själv, kan ha gamla surdegar från barndom och obearbetade trauman som ligger och spökar och skickar ut låg energi "under radarn".

Men även om det är jobbigt att ta ansvar för sitt liv, är ju den stora fördelen att jag då faktiskt har möjlighet att göra något åt min situation, jag är inte längre ett offer för omständigheter. Jag säger inte att det är enkelt, bara att det går, ett steg i taget. Jag kan jobba med mig själv, min attityd, mina tankar och känslor, mitt bagage och så vidare (mer tacksamhet, mer kärlek, mer glädje, mer generositet osv), så att min egen energi höjs och jag därmed drar till mig mer positiv energi från omgivningen. Jag sätter mig själv i förarsätet. Rattmuff på – nu kör vi!

Som sagt. Bara för de modiga. Alltså – för dig!

Önskar dig allt gott och stort mod!
Carolina