Ahrens Rapid Growth AB

Avliva tillväxtmyterna så vi kan se verkligheten

Blogginlägg   •   Nov 07, 2011 11:45 CET

Alla pratar tillväxt. Och snabbväxare har blivit ett allmänt vedertaget begrepp, även i den rosa tidningen. Alla vet också att man springer fortare om man tar längre steg och sätter ner fötterna oftare. Vad hjälper den kunskapen om man inte vet hur?

Tillväxt i Sverige får vi om vi har fler företag och företag som växer och anställer fler. För att förstå hur måste man få ner fötterna i verkligheten. Den enda sanna tillväxt vi vet är att vi i Sverige måste skapa företag som växer och som så framgångsrikt konkurrerar med företag i t.ex. USA, Japan och Kina, att vi får mer intäkter till AB Sverige. Först då har vi en större kaka att beskatta och fördela.
För att skapa ett klimat där tillväxtföretag föds och frodas måste vi ha en välgrundad bild av i vilken jordmån de trivs.

För att nå dit måste vi avliva ett antal myter som skymmer sikten.
De viktigaste är:

  1. Tillväxt skapas av uppfinningar
  2. Det är tjänsteföretagen som är framtiden
  3. Tillväxt är inte förenligt med lönsamhet
  4. Det största hindret för tillväxt är skatterna.

Genom att avliva myterna hoppas vi att vi kan få en debatt som mynnar ut i en näringspolitik som är värd namnet.

Myt nr 1: ”Tillväxt skapas av uppfinningar”
Det hävdas ofta att basen för vår nations framtid är att vi bibehåller innovationsklimatet, ökar antalet patent, utvecklar nya tekniker. Referenserna är ofta AGA-fyren, Alfa-Laval, Tetra Pak mm.

Verkligheten bakom Sveriges och all världens tillväxtföretag är att de med mycket få undantag har lånat mer än fyra takter från andra företag och gjort produkten till sin, ofta genom att förenkla, förbilliga, förpacka och hitta den ideala kundgruppen för den. Tetra Pak kopierade tetraedern från USA, Ericssons första telefon vid förra millennieskiftet var en kopia av en Belltelefon, Microsoft lånade hela Windows-konceptet från Apple (som i sin tur lånade det från Xerox) osv. osv. Visst var uppfinnarna till AGA:s fyr och Alfa Laval svenskar, men det var inte uppfinnarna som skapade företagen.

Slutsats: Vi lever i en global värld, där det är viktigare att hitta en internationellt gångbar nisch, att ha identifierat ett otillfredsställt behov, än att utveckla ”den revolutionerade produkten”. Innovation bör ersättas av kombinnovation, dvs. att hålla ögonen öppna för produkter, tekniker och koncept och låna några takter från olika håll för att skapa ett unikt erbjudande. Som Cornelis Vreesvijk, som lånade melodier från England för att skapa en bit av det svenska kulturarvet. Byt ut R&D mot F&D, dvs. ”Find & Develop”.

Myt nr 2. ”Det är Tjänsteföretagen som är Framtiden”.
För 500 år sedan var bokproduktionen utförd av tjänsteföretagen munkkloster. För 100 år sedan var persontransporten, skotillverkning, hushållsarbete och jordbruk tjänsteföretag. Men kusken, skomakaren, tjänstefolket och skördelaget har ersatts av bilar, färdiga skor, tvättmaskiner och skördetröskor. Vi skulle inte ha råd med något annat. 90-talets Internetkonsulter har på samma sätt i huvudsak ersatts av standard programvaror som med ett minimum av adderade tjänster ger samma funktionalitet till en väsentligt lägre kostnad.

Tjänsterna blir allt dyrare och konkurreras efterhand ut av produkter i alla segment där det överhuvudtaget är möjligt. Psykologer och en stor del managementkonsulter går nog fria, men många andra tjänsteproducenter får nog se sig förpassade till samma bås som hisspojken och varubudet. Räddningen för många tjänsteföretag är den snabba utvecklingen. När det kommer ett nytt krav eller en ny teknik, som Internet eller millennieskiftet, vem kan då tillfredställa behovet snabbast? Jo, tjänsteföretagen. Därför har vi sett en explosion av tjänsteföretag de senaste 15 åren. Det har skapat myten att vi är på väg in i tjänstesamhället. Den bilden har förstärkts av trenden att outsourca (den dyra) tjänsteproduktionen, så programmerare, receptionister och städare på industriföretagen ABB, Volvo och Tetra Pak klassas numera in i kategorin tjänsteföretag när de jobbar på Poolia eller Uniflex.

Över en längre tidsperiod är trenden istället tvärtom. Vi går från tjänstesamhället till ett produktbaserat samhälle, där produkten och tjänster lever i symbios med varandra, ett växelspel där tjänsteföretagen fångar upp nya behov som, när behovet är stabilt och omfattas av många, istället tillfredsställs av produkter, eventuellt med ett tillskott av tjänster.

Slutsats: Behovet av tjänster för att göra det möjligt för anställda och företag att ägna sig helhjärtat åt sin huvuduppgift är oomtvistligt. Hushållstjänster som gör det möjligt för både mannen och kvinnan att göra karriär. Konsulter och rådgivare som stöttar individer och företags utveckling behövs. I övrigt borde vi ägna mer kraft till att internationellt konkurrera med produktifiering av det som idag är tjänster, som när ASEA-robotarna lanserades när vi hade skyhöga industriarbetar löner för 20-30 år sedan. Det är nya Tetra Pak, IKEA och Gambro som blir ryggraden för framtiden.

Myt nr 3. ”Tillväxt är inte förenligt med lönsamhet”
Den här myten är förödande, nästan lika farlig som Jantelagen. Om Jantelagen håller tillbaka drivkraften att lyckas så sätter myten om att tillväxt = olönsamhet definitivt stopp för många företags ambitioner att växa. Myten är bara tillämplig i tre fall, som tyvärr får mycket press.

  1. Innovationsföretag som utvecklat en helt ny teknik, där de får ta kostnaden för alla teknik- och marknads-nysatsningar. (se myt 1 ovan)
  2. Företag som inte har identifierat en nisch utan gör som alla andra och sedan skall köpa sig tillväxt genom förvärv eller prisdumpning utan motsvarande kostnadsfördel. Dvs. företag som inte borde ha en tillväxtstrategi.
  3. Tillväxthypade amatörer. Utifrån mitt perspektiv är det en prestation att lyckas förlora pengar som framfab, Boo, Icon mfl. gjorde i slutet av 90-talet, trots att efterfrågan var större än tillgången.

De exempel som inte får så stora rubriker är de företag som växer med hög lönsamhet. Skälet är enkelt: De vill inte väcka de björnar som sover. För den som tvekar är det bara att se på fakta: vilken del av Swedish Match är det som tjänar mest? Svar: Den snabbväxande snusdivisionen. När tjänade IKEA, Gambro, Elekta mfl. mest pengar? Svar: När de växte som mest.

Slutsats: Tvärtemot myten så är många snabbt växande företag lönsamma. Men: de måste byggas rätt från grunden. Nischade, fokuserade på ett växande behov, produktifiering av tjänster är några av de byggstenar som måste till, men tvärtemot det som lärs ut på högskolorna så skapas inte tillväxtstrategier vid skrivbordet. De växer successivt fram efterhand. IKEA, H&M och många andra startade inte med den strategi som sedan har skapat tillväxten. Om vi kan döda myten och få fler företag att vilja växa så kommer de successivt att lära sig hur man skapar lönsam tillväxt. Om alla ekonomistuderande fick utbildning i tillväxtstrategi och organisation och fick uppleva med egna ögon hur tillväxt skapas skulle fler företag dessutom ha kunskapen i ledningen.

Om vi ersätter alla gubbklubbar med tillväxtledarnätverk så skulle de inspirera varandra över branschgränserna. Att bygga tillväxtföretag är en speciell resa som alltför få vill beträda eller har kunskap för – där har vi roten till att skapa nationell tillväxt.

Myt nr 4. ”Det största hindret för tillväxt är skatterna”
Ett antal studier, bl.a. Bengt Johannisons analys av Gasell företagen, har visat att i de företag som växer är grundarens motiv till att starta företaget inte primärt pengar. Det innebär inte att de är naiva filantroper, självklart vill de se att de tjänar pengar, men den primära drivkraften är att skapa något stort, att förverkliga en idé. Många gör det trots de etableringshinder som finns, men många fler skulle nog ta steget om vi tog bort lite trampminor och taggtråd, dvs. identifierade de skatter och regleringar som hindrar företagsstartare och företagsbyggare. Bolagsskatt och skatt på utdelning, som det debatteras flitigt om, hör inte dit. Beskattning av utdelning är tvärtom positivt för ett företag – då lockas inte ägarna att ta ut det kapital som tillväxtföretaget så väl behöver för att satsa på nya produkter, nya länder etc.

Slutsats: Reservera samhällsbidrag åt hemlösa och handikappade individer. Företag skall stå på egna ben, men ta bort hindren för expansion. Om vi tog bort löneskatten på reella nyanställningar det första halvåret för mindre företag och därmed den spärr som hindrar många från att börja växa så ger det mer än statens alla riskkapital satsningar och lokaliseringsbidrag. (Och troligen kosta mindre)

Om vi tillät arbetstagare att skattefritt avsätta pengar till en grundplåt för att starta företag skulle vi få fler överlevnadskraftiga företagsetableringar. Företag som kan växa och med nyanställningar och vinster finansiera det skattebortfall för staten som den skattefria avsättningen innebär.

*****************************************************************************************

Att döda myter är ett otacksamt uppdrag. När en myt upprepats tillräckligt ofta upphöjs den till sanning. ”Jorden är platt.” Den som utmanar myten har bevisbördan, så nu vill vi uppmana de som driver Sveriges tillväxtföretag att ta bladet från munnen som motvikt till de ägare, storföretagsledare och skatteexperter som dominerar debatten idag.

Även i en global värld är det här i Sverige vi lever, det är här våra barn växer upp och kanske vill starta ett företag i en framtid. Till dess bör vi väl ha lyckats ta död på myterna?

Lars Diethelm och Thomas Ahrens