Mikael Elias Gymnasium

Bedömning för lärande – lättare sagt än gjort?

Blogginlägg   •   Dec 11, 2012 15:11 CET

Inom Mikael Elias Gymnasium bedriver vi studieförberedande utbildning inom fyra teoretiska program – Samhällsprogrammet, Naturprogrammet, Teknikprogrammet och Ekonomiprogrammet. Vi arbetar medvetet och engagerat för att skapa och upprätthålla en hög och jämn kvalitet vid våra skolor och genom gemensamma riktlinjer och ett gemensamt förhållningssätt vill vi på bred front utveckla lärarnas bedömningskompetens, så att alla de bedömningar som görs i skolan håller hög kvalitet.

Ett stort fortbildningsarbete kring formativ bedömning har pågått under flera år inom Mikael Elias, vilket har upplevts som givande och gett eleverna mer insyn i sin egen kunskapsutveckling. Som en naturlig fortsättning på denna gemensamma fortbildningssatsning arbetar vi nu vidare med hur vi gemensamt säkerställer likvärdigheten omkring den bedömning som sker vid våra skolor, oavsett om det handlar om formativ eller summativ bedömning. Ramen är ett gemensamt metodmaterial, utformat av en av våra duktiga lärare och bitr. rektor, med syfte att

  • utveckla en samsyn och ett gemensamt språk för hur vi inom Mikael Elias Gymnasium ser på lärande och bedömning som säkerställer hög kvalitet och likvärdighet.
  • utveckla vår bedömningskompetens och därigenom ge ökad trygghet i bedömningsarbetet
  • tillgodose våra elevers och föräldrars rätt att förstå VAD som bedöms och HUR det bedöms

Varför ska man då fortsätta att älta bedömningsrelaterade frågor, är det inte helt självklart hur det bör ske?

En anledning till att formativ bedömning inte är självklart är att bedömning ofta likställs med negativa effekter för elevernas — och då speciellt de yngre elevernas — självbild och lärande. Detta är inte helt obefogat, för bedömning kan ha såväl positiva som negativa effekter, bland annat beroende på hur den genomförs och kommuniceras. Framför allt har summativa omdömen, som betyg och betygsliknande omdömen, visat sig ha negativa effekter, medan det i mindre grad finns sådana negativa effekter dokumenterade för formativa bedömningar.

En annan anledning till att formativ bedömning inte är en självklar del av läraryrket är att informationen från de bedömningar som genomförs sällan används för att hjälpa eleverna framåt utan mer utgör en statusbeskrivning utifrån aktuella mål. För att leda eleverna framåt i sin utveckling behöver styrkor och utvecklingsbehov i elevens prestationer identifieras och länkas till relevanta strategier.

Lärare behöver utbildas i bedömning och betygsättning genom såväl interna som externa inspiratörer, men de behöver också mötas i samtal omkring kunskapssyn för att skapa en gemensam förståelse för innebörden av de begrepp som används i kursplanerna, hur dessa förmågor kan ”lockas fram” av olika uppgifter, hur man identifierar olika kvaliteter i elevernas svar och lösningar, hur man utifrån denna information kan stödja vissa elever och utmana andra samt kalibrera betygssättningen lärare och skolor emellan.

Under höstens Lärarforum var Per Wohlin en uppskattad föreläsare, som både utmanade och inspirerade med sina erfarenheter av tydliga mål och kontinuerlig bedömning. Hans föreläsning utgick till stora delar från Teaching for Understanding (TfU), ett ramverk som utvecklats på Harvard University. Han gav konkreta verktyg avsedda att underlätta för våra lärare att

  • Integrera bedömningen i undervisningen
  • Förenkla betygssättningen och bedömning genom att aktivera eleverna i bedömningen
  • Utveckla förtrogenhet hos eleverna
  • Synliggöra elevers tänkande och lärande
  • Skapa enhetliga bedömningsmetoder i betygsättningen
  • Minska egen och elevernas stress i bedömning och betygsättning

Carina Hall
carina.hall@academedia.se