BioBusiness Arena

Bengts Betraktelser – Staten och kapitalet

Blogginlägg   •   Apr 06, 2016 10:22 CEST

Minns ni Paris i december? Jag tänker inte på Paris i november eller Bryssel i mars, då Europa återigen skakades av fruktansvärda terrordåd. Det är lätt att det hemska som sker i världen överskuggar det positiva. Jag tänker på den efterlängtade uppgörelsen som gjordes i Paris den 12 dec när världens länder beslutade att lämna den fossila eran till 2050. Kol, olja och naturgas skall fasas ut till förmån för hållbara energislag, ökad effektivitet och smarta lösningar. Det är Stort – och nödvändigt för att säkra framtiden för våra barnbarn.

Regeringen har bestämt att Sverige skall ta täten i denna omställning och vara fossilfritt till 2045. Det är om mindre än 30 år!! Det är väldigt kort tid när det handlar om en omställning av industrin, och egentligen hela samhället. Produkter som nu tillverkas av olja skall istället tillverkas från ved i stor utsträckning. Utmaningen är kolossal, men rymmer samtidigt massor av möjligheter. Vi har ett bättre utgångsläge än de flesta andra länder. Vi har råvaran i form av skogen, vi har en världsledande industri och vi har kompetens och lång erfarenhet. För vår region och för norra Sverige i allmänhet kan denna omställning bli den injektion vi så väl behöver för att skapa framtidstro och massor av nya jobb. Men vill vi satsa på nya hästar? Orkar vi byta de trygga hjulspåren till något osäkert och riskfyllt? Svaret är JA, vi måste – om vi inte ska bli omkörda. Världen ställer om till förnybart i allt snabbare takt, så det kommer att hända. Varför då inte här?

Glädjande är att industrin har vaknat och vågar ge sig in i mindre, men väl så riskfyllda projekt för att på sikt skapa lönsamma produkter i den nya bioekonomin. Insikten att det kan vara mera riskfyllt att fortsätta i gamla hjulspår börjar breda ut sig. Här är några exempel:

  • SCA ger sig in i utveckling av biodrivmedel och bygger en pilotanläggning vid fabriken i Obbola för tillverkning av drivmedel från svartlut. Det är i sig sensationellt. Det visar på mod och en vilja att beträda okänd terräng för att utveckla helt nya produkter när tidningspapper viker. Deras avsikt är att tillverka en tiondel av Sveriges nuvarande behov av drivmedel om 10-15 år enligt ett dokument utgivet i höstas.
  • Preem bygger en pilotanläggning i Piteå för att kunna tillverka drivmedel från lignin i en annan process. Flera andra företag är också inblandade. Preem offentliggjorde nyligen sina planer på att tillverka en tredjedel av Sveriges nuvarande behov av drivmedel till år 2030.
  • Stålindustrin i Norrbotten (LKAB + SSAB) vill tillsammans med Vattenfall satsa stort på att ersätta kol med vätgas för behandling av järnet. (DI 16-04-04)

Inga av dessa storskaliga satsningar kommer att ske om inte förutsättningarna finns. Dessa bestäms av politiker i Sverige och i Bryssel. Mest i Bryssel. Enligt EUs regelverk får inte förnybara drivmedel vara billigare än fossila drivmedel. Jo, ni läste rätt. Men hur i hela friden tänker man då??? Är det inte det som Parisavtalet, fossilfrihet och bioekonomi handlar om? Eller…??

Jag tror vi måste resa oss från kontorsstolen, gå samman och höja våra röster så det hörs ända till Bryssel. I EU är man vana med lobbying, det ingår i systemet. Det skaver när man är svensk och jobbar på ett företag inom skogsindustrin att behöva ägna tid åt slikt. Men det är så det fungerar. En tröst är att det finns skogliga nätverk som är beredd att göra det jobbet, som redan har börjat, som samarbetar längs norrlandskusten för att lyfta frågor kring styrmedel och bioekonomiska strategier. Preem är tacksam för att de får hjälp att föra fram skogsindustrins intressen när branschen själv inte gör det. Varför inte göra som kemiklustret i Stenungssund som kallar sig Hållbar Kemi 2030. De blir lyssnade till, de blir inbjudna till Stockholm för att göra sin röst hörd. De finns på kartan.

Vi borde forma en tyngre gruppering än så i norra Sverige för att påverka rikspolitikerna till att medverka kraftfullt i den omställning de själva sagt att vi skall göra. Framtiden formas av oss. Vill vi fånga alla möjligheter som ligger i bioekonomin för vår region så får vi medverka till att förutsättningarna för det skapas. Chansen är mycket större om vi går samman och hjälps åt.