Axiell Media AB

​Bok & Bibliotek 2014: Digitala böcker – var står vi?

Blogginlägg   •   Sep 25, 2014 12:04 CEST

Detta är en del av vår bevakning av Bok & Bibliotek 2014. Se gärna mer info här.

När vi på Elib började besöka Bok & Bibliotek för över 10 år sedan var vi länge nästan ensamma om att diskutera e-böcker – jag minns hur jag för bara fem år sedan fick förklara för flera personer att nej, läsplattor är inte något som kommer tillsammans med flygande bilar, du håller ju en i handen nu. 2014 är det inte bara på Digitala Torget som förändringen märks – den märks lika mycket i hur diskussioner om skola och bibliotek inkluderar det digitala som en självklarhet, hur förhållandena mellan förlag och författare utvecklas, hur böcker kommer att säljas i framtiden… Digitaliseringen går så mycket längre än bara till frågan om du läser din bok på en skärm eller på ett dött träd.

Här lite sammanfattning av vad som hänt på sistone, och vad vi hoppas kommer att tas upp under de kommande fyra dagarna.

Var hittar man sin bok?

Om man ser till de marknader – främst USA och Storbritannien, men även Tyskland och Frankrike som börjar komma ikapp – där e-boksförsäljningen nått en stor andel är det tydligt att e-böcker, vad än vissa hävdade för några år sedan, inte kommer att radera ut pappersböckerna (åtminstone inte den här generationen). Samtidigt kan e-boken absolut inte skrivas av; när 38% av den skönlitterära försäljningen är digital är det tydligt att läsare förväntar sig att litteratur ska finnas tillgänglig i mer än ett format. Det är samma lektion som alla andra mediebranscher fått lära sig: se till att det du säljer finns där dina kunder är, och se till att de kan hitta det. Det låter härligt att ha ett sortiment på miljontals böcker att välja bland, men hur hittar jag just den boken jag söker? Och en ännu bättre fråga, hur hittar jag den boken jag inte visste att jag sökte? Ett av de stora nöjena med Bokmässan är ju att snubbla över helt okända författare på bokborden; hur återskapar man den känslan på nätet, vare sig boken är digital eller tryckt? Med sociala medier, bättre sökfunktioner, bättre metadata…?

Men när marknaden som helhet inte växer lika mycket (även om den fortfarande växer) blir naturligtvis striden om marknadsandelarna desto hårdare. I USA har vi de senaste veckorna sett två stora kanaler – Barnes & Nobleoch Kobo – inskränka möjligheterna för kunder att ladda ner böcker de köpt annat än till återförsäljarnas egna appar, vilket i praktiken innebär att om du vill fortsätta läsa de böcker du köpt måste du fortsätta vara kund. Vi tror fortsatt på öppna lösningar – har du köpt en bok ska du få ladda ner den och behålla den på det sätt som passar dig. Det är därför de allra flesta svenska e-böcker sedan flera år tillbaka säljs med digital vattenmärkningi stället för kopieringsskydd. Det är också därför vi i vår nya biblioteksmodell även inkluderar möjligheten att läsa böcker direkt online, så att man inte behöver någon specifik programvara eller registrering hos utomstående företag.

Just biblioteken är naturligtvis en viktig kanal. En stor del av programpunkterna på torsdagen kommer att beröra bibliotekens digitala utbud. Både teknikutvecklingen och affärslösningar som t ex den nya modell för digitala böcker på biblioteken som vi lanserade i somras ger biblioteken stora möjligheter att bygga ett digitalt bibliotek som motsvarar deras önskemål. Vi ser fram emot många intressanta diskussioner!

Samtidigt ser vi också framväxten av abonnemangsmodeller. Hur ofta man än talar om ett ”Spotify för e-böcker” så är böcker och musik inte fullt ut jämförbara – du konsumerar inte en 400-sidors roman på samma sätt som en 3-minuters poplåt. I både USA och Sverige har vi sett flera olika tjänster lanseras på marknaden, med flera olika inriktningar och betalmodeller. Det blir spännande att se vem som knäcker den här frågan; rent tekniskt finns ju inga hinder – knepet är att sätta ihop ett erbjudande som konsumenter vill använda och betala för.

Hur läser man sin bok?

Länge har det hetat att det är den dedikerade läsplattan, med svartvit skärm och lång batteritid, som måste till för att den digitala läsningen ska lyfta. När det hände i USA och Storbritannien var det ju också till stor del tack vare hårdsatsningar på att få ut så många Kindle- och Nook-apparater som möjligt, samtidigt som böcker gjordes enkelt och billigt (mer om det nedan) tillgängliga. Alltså ingen digital läsning utan läsplattor? Nja. För det första ska man komma ihåg hur länge sedan 2007 ändå var. Sedan dess har vi fått smartphones i var mans ficka (enligt uppskattning har 80% av svenska folket en sådan idag), surfplattor i varje hem, och en allt större flora av mediatjänster – från Candycrush till Netflix – som riktar in sig på just den marknaden. I USA ser man också mycket riktigt att läsplattorna går tillbaka till förmån för smartphones och surfplattor (bl a lade Sony nyligen ner sin tillverkning av läsplattor, och Barnes & Noble verkar inte vara långt bakom)… samtidigt som konsumenterna fortsätter köpa och läsa e-böcker. I Sverige har vi ännu större tillgång till de här apparaterna, och använder dem i minst lika hög grad. Hur mycket jag än gillar min läsplatta är det tydligt att en stor del av det digitala läsandet kommer att äga rum på telefoner och surfplattor i framtiden.

Vad kostar en e-bok?

Under sommaren blossade striden om e-bokspriser upp igen i USA när Amazon och förlagsgruppen Hachette rök ihop. I grunden gäller ju detta detsamma som ovan; om kakan som helhet inte växer mycket gäller det att få en större bit – utan att äta upp så mycket att man inte har någon kaka alls i morgon. Amazon vill ha billigare böcker (och en större del av intäkten) för att kunna sälja fler, förlagen och författarna vill kunna leva på det de gör… är den något förenklade beskrivningen. Å ena sidan kostar det pengar att ta fram böcker, oavsett format, och man får det man betalar för. Å andra sidan säljer givetvis böcker bättre till lägre priser än till högre (till en viss punkt; hur billiga böcker än blir kan ingen, hur gärna man än skulle vilja, läsa mer än, tja, 14-15 timmar om dagen någonting? Läsarnas tid, och därmed efterfrågan, har begränsningar.)

”Vad ska en bok kosta?” är lite grann som den klassiska frågan ”Hur långt är ett snöre?” Det beror på många olika faktorer. Vad man vet någorlunda säkert är:

  • Läsare är villiga att betala för böcker. Samtidigt som prisbråket gick i USA gick genomsnittspriset för sålda e-böcker faktiskt upp.
  • En e-bok förväntas i allmänhet kosta mindre än pappersutgåvan (åtminstone så länge den ”bara” innehåller text). Därmed inte sagt att den inte går att sälja annat än till vrakpris.
  • Det lönar sig alltså att arbeta aktivt med prissättningen. Pröva olika priser, ändra priset allteftersom boken åldras (eller plötsligt blir aktuell igen), arbeta med kampanjer, sänk priset på första boken i en serie…
  • Varje bok man inte läst är en ny bok, heter det. Med digitaliseringen får man tillgång till ett större sortiment böcker ett klick bort än någon bokhandel kan ha på hyllorna; men ingen hittar de böckerna om man inte också marknadsför dem.

Självpublicering

…har diskuterats alltmer internationellt, och börjar nu bli en faktor att ta på allvar även i Sverige, i takt med att självutgivna författare och småförlag lär sig att navigera den digitala världen lika väl som etablerade förlag. På bokmässan i New York i våras togs det upp att medan självpublicerade författare nyligen tjänat mycket pengar på e-boksförsäljning har de fortfarande behövt förlag för fysisk distribution och översättning för den internationella marknaden – men även detta börjar allt fler nu göra på egen hand via print-on-demand och internationella återförsäljare. Är det döden för de traditionella förlagen? Knappast, de flesta författare vill säkert inte göra allt detta jobb själva; men det är värt att se studera vad förlag är bra på.

Nå, den svenska digitala bokmarknaden då?

…är idag uppskattningsvis ca 3% av bokbranschen som helhet. Det är ett rejält hack upp från för några år sedan, men jo, det är ännu inte på de nivåer vi sedan ett par år ser i länder som kom igång tidigare. Samtidigt ser vi också att e-bokstillväxten går i vågor – först USA och Storbritannien, sedan Tyskland, Frankrike och Ryssland, och nu mindre länder som Nederländerna och Danmark. Intressant är att i de båda sistnämnda har detta hänt utan att Amazon gått in; en e-boksmarknad växer fram där tekniken och teknikvanan finns på plats, där antalet digitaliserade böcker är stort nog för att locka läsare, och där förlag och återförsäljare arbetar aktivt och effektivt med att sälja böckerna. Vill man vänta tills någon annan kommer in och gör det på sina villkor, eller finns det något svenska bokbranschen kan göra för att göra e-böcker mer attraktivt?

Barns läsande

Det är extra glädjande att Bok & Bibliotek i år satsar ännu mer på frågan runt barns läsande, inte minst i skolan, i ljuset av larmrapporter om försämrade skolresultat och lägre läskunnighet. I många seminarier kommer just den digitala miljön att skärskådas – se t ex artikeln här. Digitaliseringen är här för att stanna, och man behöver hitta verktyg för att jobba med läsningen i den miljön. En sak är säker: det blir inget läst utan tillgång till digitala böcker. Det är ju därför vi har lanserat ElibU, en världsunik abonnemangslösning som ger anslutna skolor fri tillgång till över 6000 titlar till en låg fast kostnad, med verktyg som underlättar läsutveckling. Det är inte i sig någon färdig lösning, men vi tror det är ett viktigt steg; om det inte finns några böcker i läsplattan blir resultatet lätt bara platt.

Det var bara några tankar så här i början av mässan. Mer kommer! Kommentarer mottas gärna här nedan, påtwitter, eller varför inte på mässgolvet? Vi finns i monter F02:43!