Alerta Bokförlaget

Bristen på yrkeskunnande kan drabba Sverige om Sd's idéer blir gängse

Blogginlägg   •   Nov 05, 2010 11:11 CET

På 1700-talet behövde man bygga upp en inhemsk sedeltillverkning i Sverige. Bristen  på yrkeskunnande var total. Den svenska staten behövde tillverka kvalitetspapper för tillverkningen av sedlar av en sort som inte kunde förfalskas.  Det var bekant att holländarna tillverkade det vitaste papperet med de förnämligaste vattenmärkena i hela Europa.

Efter Karl XII:s förödande krig rådde skriande brist på yrkeskunnigt folk i Sverige. Värvningen brukade ofta föregås av så kallade bildningsresor, som svenska ynglingar företog på stipendier från Manufakturkontoret. Man bedrev med andra ord industrispionage.

Trots att det var riskfyllt var den svenska diplomatkåren djupt inblandad i dessa historier och så var också fallet vad gällde de holländska pappersmakarna. Det holländska kvarndistriktet var 1700-talets industricentrum i Europa. Eftersom landet var rädd att mista den egna expertkunskapen om de holländska yrkesarbetarna spred sina kunskaper till utlandet, införde myndigheterna där utreseförbud från Holland för yrkeskunnigt folk.

Inte desto mindre lyckades svenskarna smuggla ut pappersmakaren Erasmus Mülder och hans hustru Aagje Volgers från Honig i Zaandam. På omvägar nådde paret Sverige och fördes ut till Tumba utanför Stockholm för att bygga upp ett sedelpappersbruk där. Erasmus Mülder lyckades också värva flera av sina släktingar från Holland och de arbetade alla på bruket mellan åren 1758 och 1825. Müldersläkten var Lutheraner och det var deras smala lycka.  Katolskt yrkeskunnigt folk gav sig nämligen av från Sverige, när de förbjöds utöva sin religion här.

I Botkyrka kommun bor idag över hundra nationaliteter och de är lyckligtvis inte lika isolerade som familjen Mülder var på sin tid.  Avståndet till huvudstaden var på den tiden större, för levde man i Tumba på 1700-talet, bodde man ute i ödemarken. Svenskarna själva var tillbakadragna och gemene man drog sig antagligen för att umgås med utlänningarna. Och Riksbanken höll dem medvetet isolerade, så att de inte skulle lära upp obehöriga. Mülderfamiljens löner hölls också på en låg nivå i förhållande till lönerna i deras hemland, något som de länge var omedvetna om.

Idag är Tumba bruk ett museum blott, men det har varit Sveriges enda sedelpappersbruk i många hundra år. Allt tack vare dessa tidiga invandrare! 

Varför diskuteras inte i media vad som skulle hända om invandringen upphörde? Om Sverige isolerades och utvecklingen i landet stagnerade? Om Sverige tappade inflytande över utvecklingen internationellt, eftersom vi skulle ha mindre att bidra med? Den som inte bidrar, samarbetar man ju inte heller med.

Vad skulle hända med de flyktingar som Sverige ändå har förpliktat sig att ta emot, om de bara fick utföra arbeten som svenskarna själva inte ville befatta sig med?  Skulle inte arbetslösheten i landet stiga, om färre varor och tjänster efterfrågades och skulle inte arbetslösheten bland svenskarna också öka, ifall det saknades folk som var vana att driva egna småföretag?

I och med Sverigedemokraternas inmarsch i Riksdagen har svenskheten blivit ett värde i sin egen rätt. Hur länge dröjer det innan gator och torg blir skådeplatser för rasupplopp och hatbrott? Hur kommer den slutgiltiga lösningen att formuleras vad gäller européer av icke-europeisk härkomst? Många frågor, inga svar. Jag ser mig om i Sverige och i Europa, hukar mig, blundar och håller för öronen.

 ©Lilian O. Montmar

Hemsida: http://home.swipnet.se/Alerta

Läs artikeln "Rädsla urholkar själen" i sin helhet på http://tidningenkulturen.se