Sveriges Kommuner och Landsting

Bullerreglerna är ett allvarligt hinder för bostadsbyggande

Blogginlägg   •   Jul 03, 2013 08:59 CEST

Bostadsbristen i Sverige breder ut sig. Ungdomar tvingas bo kvar i sina föräldrahem, människor måste tacka nej till nya jobb, äldre blir kvar i för stora villor, nyanlända kan inte beredas plats i det svenska samhället. Enligt Boverkets beräkningar behöver Sverige mer än 100 000 nya bostäder – omgående.

Många kommuner gör mycket för att det ska byggas mer. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har gjort en enkät bland de drygt 60 kommuner där det byggts fler än 1 000 bostäder sedan år 2002. Enkäten visar att det finns färdiga men outnyttjade kommunala planer om 47 000 nya bostäder. Orsaken till att ingen bygger är bland annat att statens regelverk för buller har tvingat ut planerna till mindre attraktiva lägen.

I SKL:s enkät svarar 72 procent av kommunerna att regelverken för buller är ett allvarligt hinder för bostadsbyggande. Stränga riktvärden gör det mycket svårt att bygga bostäder i städer och tätorter – problemen är störst i kommuner där det behöver byggas mest. Olika statliga myndigheter har också olika regelverk, vilket skapar förvirring. 62 procent av kommunerna i enkäten anser att de olika regelverken är motsägelsefulla.

I Linköping, till exempel, är flygbuller en het fråga. Inte för att invånarna klagar – tvärtom ser man betydelsen av flygindustri – utan för att Boverkets och Naturvårdsverkets olika uppfattningar om påverkan av Saabs provflygningar har medfört att ett stort antal bostäder överklagats. I dag är det över 1 000 lägenheter som finns i färdiga detaljplaner, men som inte kommer till byggstart på grund av överklagade detaljplaner. Antalet växer dessutom. Såväl kommunen, Saab som Länsstyrelsen står bakom Boverkets inriktning som möjliggör att Linköping kan växa och bostäder kan byggas. Men Saab överklagar ändå alla planer om nya bostäder eftersom företaget inte vill riskera att Naturvårdsverkets inställning i en senare prövning medför väsentliga inskränkningar av deras verksamhet.

Ett annat exempel: När en lastbil kör på vägar i Helsingborg klassas motorljudet som trafikbuller. Den som vill bygga bostäder intill vägarna behöver förhålla sig till Boverkets regelverk som gör gällande att lastbilens ljud knappt får höras inne i bostaden. Detta är ett rimligt krav som oftast går att leva upp till tack vare modern byggteknik.

Men när samma lastbil kör in på hamnområdet klassas motorljudet istället som industribuller – Naturvårdsverkets betydligt strängare regelverk från 1978 börjar gälla. Bullernivån mäts dessutom inte längre inomhus, utan vid husfasaden. Enligt Naturvårdsverket ska boende kunna sitta ute med sin kaffekopp vid den sida av huset där det låter mest – även om bostaden ligger mitt i en tätort och även om det är tyst på andra sidan huset.

Helsingborgs stad har ambitiösa byggplaner om tusentals bostäder i närheten av sin hamn. Men Naturvårdsverkets krav riskerar att försvåra eller i värsta fall förhindra projektet. Sett till hela landet står myndighetens 35 år gamla regelverk för industribuller i vägen för projekt om tiotusentals bostäder. En anledning är att det också omfattar färjetrafik. Trots att färjor oftast låter mindre än biltrafiken är de ett större hinder. I Norra Djurgårdsstaden i Stockholm riskerar planer om flera tusen bostäder att fastna vid ritbordet eftersom färjor passerar området.

En bullrig sida av ett bostadshus kan kompenseras med ljudskyddade sidor, förstärkt fasadisolering och anpassade planlösningar. Det är en modell som Stockholms stad och Länsstyrelsen i Stockholms län tillsammans arbetat fram. Genom omsorg i planeringen går det att bygga i trafiknära lägen och samtidigt säkerställa kvaliteten på boendemiljön. Sådana avsteg borde gälla i hela landet.

Det är anmärkningsvärt att Miljödepartementet inte ställer krav på Naturvårdsverket att underlätta för kommuner att förtäta städer. Förtätning av städer ger flera miljömässiga vinster. Sopor kan tas om hand på ett rationellt sätt, fler kan åka kollektivt, färre tar bilen till jobbet – bullret minskar. Att bygga tätt är en framtidsfråga.

Socialdepartementet och Miljödepartementet har gett Naturvårdsverket och Boverket i uppdrag att samordna sina respektive regelverk. Men allt tyder på att verken inte kommer att komma överens, de har diskuterat bullerfrågan utan framgång under flera år.

Vi har inte heller tid att vänta. Fokus bör nu främst ligga på Naturvårdsverket. Det är uppenbart att myndighetens regelverk inte fungerar. Dess riktvärden för buller måste vägas mot vikten av att människor har någonstans att bo och att kommunerna kan planera för klimatsmarta städer. Bara Miljödepartementet kan se till att myndigheten tar sitt ansvar. Departementet måste sätta ner foten.

Anders Knape (M)
ordförande Sveriges Kommuner och Landsting

Ilmar Reepalu (S)
2:e vice ordförande Sveriges Kommuner och Landsting

Sten Nordin (M)
finansborgarråd och kommunstyrelsens ordförande Stockholms stad

Anneli Hultén (S)
kommunstyrelsens ordförande Göteborgs stad

Peter Danielsson (M)
kommunstyrelsen ordförande, Helsingborgs stad

Paul Lindvall (M)
kommunstyrelsen ordförande, Linköpings kommun

Lennart Holmlund (S)
kommunstyrelsen ordförande, Umeå kommun

Debattartikeln har publicerats i en förkortad version i Svenska Dagbladet och i sin helhet på svd.se, 2013-07-03.

Kontakt:

Pressjour: 08-452 71 01

Följ SKL på Twitter:
twitter.com/s_k_l

Gilla SKL på Facebook