Alerta Bokförlaget

Stöket och oron i de svenska klassrummen

Blogginlägg   •   Okt 19, 2012 14:36 CEST

Det är stökigt i de svenska klassrummen. Hälften av åttondeklassarna saknar arbetsro på lektionerna enligt enkätundersökningar som kommunerna har genomfört i samtliga skolor i Sveriges tre största städer. Om man inte förmår tänka klart på lektionerna, hur ska det då gå med koncentrationen och inlärningen?  Om man inte kan koncentrera sig på en text, utan måste läsa om en mening gång på gång för att förstå vad man läser, hur ska man då kunna uppnå godkända kunskaper för att klara av det dagliga vuxenlivet? Och vem kan då förvänta sig gå vidare till högre studier?

Enligt EU-kommissionens uppskattning och OECD-studier anses mellan 10 och 20 procent av befolkningen i OECD-länderna inte ha mer än folkskolbildning, när det gäller läsförståelse och grundläggande matematiska kunskaper som exempelvis procenträkning. Studierna omfattar nota bene inte invandrare från andra kulturer. Om dessa tal stämmer och om de skulle överföras på Sveriges invånare vore antalet, exklusive 2 miljoner barn mellan 00-17 år, minst 720 000 personer. 

Uppskattningarna ger vid handen att dessa individer inte har tillräcklig grundkompetens för att lösa enkla vardagsproblem, något som även PISA-studierna på 15-16-åringar visar vad gäller läsning, natur- och matematikkunskaper.

Hur klarar sig folk med bristande allmänna kunskaper? Utåt försöker den läshandikappade dölja sina svårigheter. Han, för det handlar främst om en man inom LO-grupperna, skäms över sin okunnighet och försöker dölja den genom ett självsäkert uppträdande. I kassan betalar han med stora sedlar eller med bankkort för att inte behöva räkna, köper alltid de produkter han känner igen från tevereklamen eller på varumärket. Lockas han av specialerbjudande blir det svårt att uppskatta den egna ekonomiska förmågan och han hamnar lätt i svårigheter. I ett läge där han nödgas läsa eller skriva framför andra personer, har han ”glömt” sina glasögon hemma.

Att motverka läsovana är inte bara en kulturell utan även en demokratisk mycket viktig fråga. Läsfrämjande åtgärder står högst på dagordningen. Kanske vore det dags att genomföra PISA-studier för vuxna för att kunna hjälpa dessa utsatta personer?

Fortsättning följer...

Lilian O. Montmar

Språklärare och författare

Hemsida: http://home.swipnet.se/Alerta