Livsmedelshandlarna

Dags för det tredje Matlyftet

Blogginlägg   •   Feb 26, 2014 07:43 CET

Det började på 80-talet som så mycket annat. Undantaget några få finkrogar i de större städerna handlade svensk restaurangnäring om att servera så billig mat som möjligt med så mycket alkohol som möjligt. Bara några decennier tidigare hade det till och med handlat om att samma mattallrik åkte ut och in mellan kök och bord bara för att gästen skulle kunna beställa något att dricka. Genom hårt, långsiktigt och målmedvetet arbete har idag den svenska restaurangbranschen gott rykte både inom Sverige och internationellt. Kockarna blev stjärnor. Detta var det första steget i det svenska Matlyftet.

Andra steget inleddes i slutet av nittiotalet. Mat blev hetare och hetare, det började komma fler, snyggare och läckra kokböcker, många mer anpassade för soffbordet än köksbordet. De första tv-kockarna tog sina stapplande steg och en rosenkindad ung brittisk kock med ett efternamn från medelhavet tog svenska hem med storm.  Sedan några år tillbaka är det inget problem att köpa en ny kokbok om dagen varje dag under ett år och det är lätt att se åtminstone ett matprogram om dagen på tv.  Samtidigt under denna period, för dryga tio år sedan, handlade livsmedelshandel i Sverige om lågpris och inget annat. Kokböckerna, tv-programmen och människors beteende i butikerna gick inte hand i hand. Men de senaste åren har det börjat röra på sig. Dyrare mat har tagit större plats i butikerna, närodlat och ekologiskt växer. Något som härom veckan bekräftads av Livsmedelsföretagens konjunkturbrev. Kokböckerna och tv-kockarna har gett statistiskt säkerställda avtryck i hur vi beter oss i butik och hemma. Detta är det andra steget i det svenska Matlyftet.

Den svenska djurlagstiftningen har ett mycket gott syfte, att värna om villkoren för de djur vi ska äta. Att de har det rimligt bra under sitt liv. Tyvärr är denna lagstiftning samtidigt en av de saker som skapar stora problem för de svenska djurbönderna. Som en bonde uttryckte det: ”Skolan som ligger bredvid min gård köper in mat som jag skulle åka i fängelse för om jag producerade.” Det är lätt att förstå böndernas frustration. Vad nytta har man av en lagstiftning ifall den tar död på den näring den är satt att skydda? Det är här behovet av det tredje svenska Matlyftet kommer in, den offentliga maten som står för cirka en betydande andel av all mat som äts i Sverige behöver ett lyft värdigt Matlandet Sverige. En klok kock berättade för mig för många år sedan att bra restauranger behöver bra butiker, kunniga medborgare och bra offentliga måltider för att kunna utvecklas. Om inte gästerna vet vad bra mat är, går det inte att servera bra mat och ta betalt för bra mat. Kunskapen om bra mat behöver byggas från grunden och följa oss genom livet.

Mat på skolor, förskolor, sjukhus, och äldreboende lider av det faktum att de som ska äta den inte är med och köper in den. Det sköts av andra som inte kommer att äta den och då blir det kalkyler och logistik för hela morotsslanten. Men i landet Sverige med världens högsta skattetryck borde det finnas utrymme att lyfta den offentliga maten till nytta för medborgare och dess producenter.

Matlandet Sverige behöver det tredje Matlyftet.

Pär Bygdeson, Livsmedelshandlarna