Coachbolaget

Kejsarens nya kläder

Blogginlägg   •   Aug 16, 2012 21:02 CEST

Trots att många myndigheter som exempelvis Arbetsförmedlingen har moderniserats är det mesta utanpåverk. Gamla strukturer och arbetssätt lever kvar och de arbetssökande och våra företag är de som tillsammans med samhället får betala priset. Det är en grundläggande rättighet att ha ett arbete och för det krävs en fungerande arbetsmarknad.

Där har såväl Tillväxtverket och Arbetsförmedlingen en stor och viktig roll att fylla. Tillväxtverket ska arbeta för att nya företag startas och utvecklas och Arbetsförmedlingen ska möjliggöra att arbetssökande hittar lämpliga arbeten och att matchningen mellan arbetsgivare och de sökande fungerar. När dessa viktiga myndigheter inte fungerar som det är tänkt är det dags för reflektion. Ta ett steg tillbaka och se på deras verksamhet ur ett helhetsperspektiv grundat i ett arbetsgivar- och arbetstagarperspektiv.

Diskussionerna som de senaste dagarna rört Arbetsförmedlingen och deras uppdrag att se till att underlätta för arbetsmarknaden att fungera har belyst några riktigt stora brister i vårt samhälle. Hur används våra skattemedel på bästa sätt så att vi får en arbetsmarknad som fungerar? Hur kan arbetssökande på bästa sätt förberedas för dagens och morgondagens arbetsmarknad? Hur kan vi på bästa sätt ta hand om de som i dag står utanför arbetsmarknaden så att de kan involveras i ett aktivt arbets- och samhällsliv?

I mångt och mycket tycker jag att det inte har hänt så mycket de senaste 20-30 åren. Jo då, jag kommer ihåg den tid då bemanningsföretag var förbjudna och enbart Arbetsförmedlingen och dess tjänstemän ansågs kompetenta att matcha arbetssökande med arbetsgivare. Den tiden är, tack och lov, sedan länge över och i dag har vi en mer flexibel lösning där även privata företag ges möjlighet att komplettera.

Dagens Arbetsförmedling hänger med i social media, har en modernare hemsida och har till och med har utökade mottagningstider. Men är det egentligen någon större skillnad på innehållet och hur själva uppdraget utförs? Skillnad för de allra mest utsatta, de utan jobb och möjlighet att försörja sig själva? Speciellt de som saknar egna kontaktnät, utbildning och kanske till och med det svenska språket. Spelar då den uppsnyggade hemsidan, de förlängda öppettiderna eller närvaron i social media någon som helst roll när det enda de allra flesta arbetssökande vill är att försörja sig själva? Inte ett smack vill jag påstå!

I stället undrar jag hur det kan vara möjligt att exempelvis arbetsvilliga personer endast ges korta och sporadiska utbildningsinsatser trots att de saknar utbildning, speciellt yrkesinriktad sådan. Minst 320 000 unga arbetslösa är riktigt skrämmande när ett helhetstänkande saknas! Varför tar vi inte bättre hand om de som står utanför, både infödda svenskar och de som kommer från andra länder och kulturer så att de kan arbeta och försörja sig själva? Hur kan vi slå ut en hel generation unga genom att indirekt tala om för dem att de inte har en plats i vårt samhälle, att vi liksom inte räknar med dem som fullgoda samhällsmedborgare?

Utbildningar finns men de är inte i tillräcklig utsträckning anpassade till individerna och arbetsmarknaden. Stora delar av de utbildningar som erbjuds i Arbetsförmedlingens regi består även av en alltför stor del praktik vilket innebär att deltagarna inte får den teoretiska kunskap som krävs, sett ur ett arbetsgivarperspektiv. Praktik är på många sätt en bra väg för en oerfaren person att komma i kontakt med arbetsmarknaden men det pratas tyst om att den i många fall handlar om ett överutnyttjande av den arbetssökande och därmed samhället och allas våra skattepengar. Satsa på utbildning som ger jobb och kom ihåg den gamla devisen att "kunskap är makt". Makt att förändra sitt eget liv!

Varför inte samarbeta mer med oss som kompletterar Arbetsförmedlingen. Vi har betydligt färre arbetssökande att stötta och har därför tid och möjlighet att lyssna på individernas och företagens behov på ett helt annat sätt än Arbetsförmedlingens personal. Samarbeta med oss som möter alla dessa arbetssugna människor som, om vi satsar på dem nu, kommer att vara självförsörjande resten av sina liv. Ta ett nytt grepp, skaffa ett helhetstänkande som fokuserar på individerna och skrota gamla invanda myndighetsmönster. Se till att de nödvändiga förändringarna inte bara blir Kejsarens nya kläder.

I en framtid har vi inte råd att inte ta till vara på samtliga medborgares arbetsinsats. För att det ska fungera behövs en framåtsträvande och lite mer okonventionell politik som bygger både på individ, samhälls- och företagarintressen.

Christel Zabell

Coachbolaget