IL Recycling

DET BLEV EN INTRESSANT DEBATT OM LANDFILL MINING…

Blogginlägg   •   Jul 03, 2013 14:15 CEST

… PÅ ONSDAGSMORGONEN.

I morse deltog jag i ett seminarium om landfill mining som Ragn Sells arrangerade.

Först några fakta runt frågan:

– Landfill mining handlar om hur man kan ta vara på de resurser som finns deponerade, t.ex. metaller, plast m.m. Inte att förväxla med urban mining som är det som finns nedgrävt t.ex. i våra städer, rörgator, ledningsnät m.m.

– Det finns idag uppåt ett hundratal aktiva deponier i Sverige, men i takt med att vi deponerar mindre (ca 1% av hushållsavfallet ) så stängs deponier. När deponier stängs så sluttäcks dessa i de flesta fall med aska. I Sverige har vi årligen en förbränning på ca 5 miljoner ton. Detta genererar ca 1-1.5 miljoner ton aska. När allt färre deponier behöver sluttäckas så måste vi hitta andra användningsområden för askan. 5-10% av askinnehållet är metaller, något som egentligen borde sorteras ut innan förbränning.

– Idag pågår arbete med att sortera ut metaller både före och efter förbränning men det konstaterades att båda alternativen är fortsatt tveksamma kommersiellt och det krävs mer forskning för att hitta de kommersiellt riktigt bra metoderna.

– Det finns idag 4-5000 stängda deponier i Sverige och beräkningar har gjorts att dessa kan innehålla 350 miljoner ton material.

– Deponiskatten utreds f.n. av Naturvårdsverket och målet är att en hearing ska kunna hållas i september följt av ett förslag i november.

Morgonens debatt speglade på ett bra sätt frågan ur många perspektiv. William Hogland, professor på Linnéuniversitetet i Kalmar och specialist på frågan berättade om ett pågående projekt runt Östersjön där man bl.a. på Ösel grävt ut en deponi och konstaterat ett plastinnehåll på ca 25%. Detta hade trumsiktats till ett bra bränsle. Beräkningar från Linköpings universitet visar att vi har en potentiell bränsleresurs i Sveriges deponier som motsvarar 10 års fjärrvärmebehov i landet. Något att beakta när förbränningskapaciteten i landet byggs ut och importbehovet av bränsle kommer att stiga. Angående deponiskatten så klargjorde Lena Asplund (m) i Skatteutskottet att deponiskatten ska vara styrande och inte fiskal. Den dag den inte har någon funktion kommer den att tas bort. Dock var panelen i stort enig om att om 10 år finns deponiskatten kvar om än i förändrad form.

Tittar man sig om i Europa så finns det fortfarande många länder som lägger mycket avfall på deponi. Frågan om såväl deponi som urban mining jobbas med inom EU utifrån ett helhetsperspektiv.

Panelen kändes enig i att om man bara tittar på urban mining ur ett kommersiellt perspektiv så är det ännu så länge bara vissa deponier som innehåller mycket metaller (företrädesvis äldre deponier) som är lönsamma att gräva upp, men det finns ju naturligtvis många fler aspekter på frågan såsom läckagerisker, alternativa användningsområden för marken m.m. Ur ett långsiktigt resursperspektiv så är det rätt säkert att vi sitter på en resurs som förr eller senare blir rätt att ta tillvara.

Min egen slutsats är att det är positivt att det forskas på frågan så att vi så småningom ska hitta metoder som är säkra och kommersiellt gångbara. Men ur ett europeiskt och miljömässigt perspektiv känns det högre prioriterat att minska det löpande flöde av avfall som läggs på deponi. För detta krävs kunskap och styrmedel. Man bör alltid sträva efter att plocka de lågt hängande frukterna först.

/ Lars-Gunnar Almryd