Alerta Bokförlaget

En skola i tiden

Blogginlägg   •   Okt 29, 2012 23:35 CET

Alla OECD-länder betonar idag nödvändigheten av att anpassa utbildningarna i enlighet med kunskapssamhällets krav, men länderna har gått olika vägar för att tillfredsställa dessa med skiljaktiga resultat som följd, vilket PISA-studierna vittnar om.

Inom EU råder visionen om lärande från vaggan till graven. EU lyfter fram tre strategiska frågor av betydelse – utbildningarna måste öppna upp mot omvärlden, bli kvalitetsmässigt bättre, effektivare och möjliggöra ett flexibelt lärande och mer måste göras för att underlätta tillträde för alla till utbildningssystemet.

I Sverige råder samstämmighet om att utbildning och forskning spelar en allt större roll för den ekonomiska tillväxten. Utbildningens kvalitet från förskola till universitetsnivå ska förbättras och utbildningssystemet uppgraderas utifrån arbetslivets behov och det livslånga lärandet ska uppmuntras. Bättre möjligheter för alla att skaffa sig en fullständig gymnasieutbildning, utbyggd kvalificerad yrkesutbildning, en ny gymnasial lärlingsutbildning och en större andel högskolestuderande ingår i den nationella strategin. Sverige ska bli Europas mest konkurrenskraftiga, dynamiska och kunskapsbaserade ekonomi och därmed ett av väldens mest attraktiva investeringsländer.

I kunskapssamhället är kopplingen mellan bildning, utbildning och demokrati tätare än tidigare. Ett aktivt demokratiskt deltagande i ett mer komplext samhälle kräver mer av medborgarna. I Kunskapslyftet föreslogs att den traditionella vuxenutbildningen skulle öka de studerandes förmåga att bidra till det demokratiska samhällets utveckling och medverka i det kulturella, sociala och politiska livet.

Ändå blir skolklasserna allt större och fler elever hamnar utanför mallarna. Det finns många positiva sidor i den nya läroplanen, men att entreprenörskapet ska genomsyra all pedagogik för oss tillbaka till flumskolan. Ingen kan ännu riktigt förklara vari detta ”nya” ligger och ska innebära. Lärarna själva måste väl först och främst få utbildning i den ”nya” pedagogiken. Nya modeord – nya experiment. Vi har inte rätt att experimentera med våra elevers framtid!

I den nya läroplanen kan vi inledningsvis läsa att en av skolans uppgifter är att förmedla och förankra samhällslivets värden. Till skolans uppdrag hör att eleverna ska ”få utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar och att arbeta och lösa problem både självständigt och tillsammans med andra. Entreprenörskap bör inkluderas i läroprocessen på ett bättre sätt, inte för att alla nödvändigtvis ska bli entreprenörer, utan för att alla i dagens samhälle har ett behov av dessa entreprenöriella kompetenser.  Detta finner jag rätt och riktigt. En ny värld – nya grepp, nya kunskaper och färdigheter.

Det sägs vidare att det entreprenöriella lärandet bl.a. syftar till att stärka dessa generella kompetenser hos eleverna. Skolverket har utgått från Lpf94 där man tolkat och vidareutvecklat den del som handlar om elevernas förmågor och kompetenser. Sedan Lpf94 arbetar vi undersökande och i ämnesövergripande projekt. Det är också bra.

 ”Det entreprenöriella arbetssättet ska genomsyra alla ämnen från årskurs sex”.

 Vi lärare ska alltså kräva av våra elever att alla ska ha en egen planering, där de beskriver vilka mål de ska uppnå och hur arbetet ska bedrivas vid varje lektionstillfälle. Skönt att som lärare inte längre behöva börja på söndagseftermiddagen med att planera veckans undervisning!

  ”Istället för att börja lektionsarbetet med en gemensam genomgång, ska eleverna arbeta självständigt. Eleverna ska ha tillgång till genomgångar och föreläsningar via Internet men kan också be läraren att ha gruppvisa genomgångar.” ”Läraren ska ha genomgångar för de individer eller grupper som begär det.”

 Då undrar jag hur detta ska gå till. En del elever klarar detta säkert med bravur. Men hur ska våra ofta skoltrötta elever, de som inte ens kan läsa och förstå en text, klara av detta? Var ska de leta? Hur ska de förstå och kritiskt granska det de inte ens kan ta till sig? Är det meningen att våra bästa elever ska handleda de svagare? Varför kan inte läraren göra det och låta de duktiga eleverna i så fall utvecklas i egen takt?

 ”Lärarens roll är att handleda och stötta eleverna i arbetet.” Vad är så nytt med detta? Bra att läraren överhuvudtaget får vara med på resan!

 Javisst: ”Som lärare ska jag följa upp varje elevs planering vid varje lektionstillfälle.” Det gäller att hänga med i svängarna!

 Som lärare måste man nog först själv bli entreprenör för att klara den uppgiften, men Skolverket har nog tänkt på det också.  Den nya pedagogiken innebär kanske, att lärare är överflödiga. Eleverna klarar sig bäst själva. Jag som hoppades att flumskolan skulle avskaffas och att lärarens kunskaper skulle vara viktiga!

Lilian O. Montmar

Adjunkt och författare

Hemsida: http://home.swipnet.se/Alerta