Mental Ergonomi, Anneli Godman

Extrovert eller introvert

Blogginlägg   •   Aug 27, 2012 16:55 CEST

När jag läser SvDs Idagsida (12-08-27) om extrovert och introvert slås jag av hur jag känner igen mig själv i båda beskrivningarna. Jag var mycket extrovert. Fick "panik" om det inte var fullt i kalendern. Alltid full fart, pratade mycket och hade mycket GO. Många blev lite matta har jag förstått på senare tid. Nu blir jag matt när jag inser hur mer introverta människor troligen upplevde mig då.
  Jag mådde bra i min extroverta värld tills den tog musten ur mig. Idag är jag väldigt nöjd med en luftig kalender, särskilt den del som avser min privata tid. Och arbetstiden fyller jag gärna med "lagom" mycket jobb. Jag pratar mindre och när det pratas mycket blir jag ofta ganska trött. Jag bor på en skärgårdsö där jag hör mer fågelsång än bilar och älskar lugnet omkring mig. Jag längtar sällan in till Stockholm och blir fort trött när jag ändå åker in. Samtidigt som jag absolut kan njuta av de saker jag åker in för att göra. Har bytt shopping mot konserter, teater och utställning. Tittar gärna efter liknande aktiviteter lokalt också. Det är oftast mindre folk där...
   Jag skulle inte vilja säga att jag blivit folkskygg. Jag älskar att möta människor i mitt jobb som coach, utbildare och föreläsare. Jag tycker mycket om att samtala, gärna med en eller några få personer åt gången, om livet och allt som det innehåller. Om böcker, filmer, musik och kärlek. Med mera.
   Jag tycker inte heller att jag har mindre GO. Visst unnar jag mig mer ledig tid men när jag sätter igång något blir det fortfarande snabbt och lätt gjort. Och visst kan jag försjunka i arbetet, men så har jag också valt att arbeta med saker som ger lugn; coaching, mindfulness, utbildning i mental ergonomi.
   Det är som det lugn jag först jobbade hårt för blivit min nya livsluft. Den ger energi. Och tid att läsa böcker, lyssna på musik. Och samtala, helst i verkliga livet. Det ger mig också ett annat seende och en, ibland nästan kuslig, känsla för andras känslor. Den biten är väldigt bra i mitt jobb, men kan vara lite krävande privat. Precis som artikeln på Idag-sidan beskriver finns det många gemensamma nämnare mellan att vara introvert och högkänslig.
   Personligen tror jag att det handlar om närvaro. Med ökad närvaro i nuet blir det också allt tydligare vad som försiggår inombords och runt omkring. Känsligheten för olika vibrationen ökar - eller egentligen - förmågan att upptäcka vad som försiggår. När man susar omkring i det extroverta livet och har huvudet fullt med allt möjligt är det inte så lätt att upptäcka någonting.
   Jag menar inte att det ena är bättre än det andra. Det vore fantastiskt om vi slutade värdera så mycket. Jag bara konstaterar vilken total omsvängning det går att göra. Och för egen del kan jag konstatera att den jag är nu hade liten lockelse på den jag var då. Jag skulle ha sagt "vilket trist liv". Och ändå var det hit jag ville och det är här jag mår bra. I alla fall just nu.

Anneli Ekström Godman
Stresscoach
Mental Ergonomi
Damernas Coachingbyrå