Sveriges Kommuner och Landsting

Fjärrundervisningen kan rädda skolor i glesbygden

Blogginlägg   •   Jun 13, 2013 11:28 CEST

Många små skolor hotas av nedläggning när glesbygden avbefolkas. De har framför allt svårt att rekrytera kompetent personal i alla ämnen. Därigenom kan skolorna inte erbjuda sina elever all den undervisning som de har rätt till. Men problemet kan mötas med ny teknik.

Att använda ny teknik för att bedriva undervisning på distans kan vara ett sätt att för mindre skolor i glesbygden att överleva. Situationen idag är sådan att var tredje skola har färre än 100 elever. Och antalet små skolor minskar. Om fler små skolor försvinner riskerar stora delar av Sverige att utarmas. Därför är regeringens förslag att tillåta fjärr- och distansundervisning ett steg i rätt riktning. Tyvärr är förslaget starkt präglat av inskränkningar kring de möjligheter som finns med undervisning på distans.

Möjligheten att erbjuda lärare attraktiva tjänster med tillräckligt många timmar, är betydligt mindre i glesbygd. Samtidigt har alla elever i Sverige rätt till en bra undervisning, oavsett var de bor.

I Vilhelmina kommun pågår redan fjärrundervisning i vissa ämnen. På Saxnäs byskola, med 12 mil in till centralorten, kan elever läsa spanska – trots att spansklärare saknas på skolan. Där ger en spansklärare undervisning genom en videokonferensanläggning.

Exemplet Vilhelmina är inte unikt. Redan 2009 ansökte 14 norrlandskommuner hos regeringen om att bedriva fjärrundervisning på försök, liknande det som pågår i Vilhelmina. Regeringen var undfallande och kommunerna fick varken svar eller pengar. I ljuset av detta är naturligtvis regeringens mer positiva hållning i dag en klar förbättring. 

De senaste årens explosion av interaktiva läromedel har ökat motivationen hos många skoltrötta elever. Lektionsförberedande filmer på Youtube och användning av läsplattor har stärkt deras lust att lära. Med ny teknik kan elever samarbeta och diskutera med varandra på distans, samtidigt som de löser olika uppgifter. Trots att läraren inte befinner sig i klassrummet kan denne svara på frågor, ge tips och återkoppling, utan att avbryta lektionen.

Med fjärrundervisning försvinner dessutom eventuella nationsgränser och hela världen kan bli en arena för undervisning. Exempelvis kan elever få språkundervisning från länder där språken faktiskt talas, vilket kan vara fördelaktigt när det gäller hemspråksundervisning. Med teknikens hjälp kan elever också i realtid få ”besöka” platser de läser om på historie- eller geografilektionerna. I en globaliserad värld kan elever och lärare från egentligen alla världens länder samarbeta.

Självklart ska inte undervisning bedrivas via datorskärmar. Det ska i stället vara ett komplement till den ordinarie undervisningen. Men det måste vara upp till den egna skolans rektor och lärare att avgöra i vilka ämnen och på vilket sätt som eleverna behöver undervisning på distans.

Alla skolelever ska få den undervisning de har rätt till. Därför uppmanar vi regeringen att släppa på begränsningarna för fjärr- och distansundervisning. Låt oss ta tillvara på de tekniska möjligheter som faktiskt finns.

Maria Stockhaus
ordförande för utbildningsberedningen, SKL

Debattartikeln har publicerats i Computer Sweden, 2013-06-13.