Mind Sthlm

​Flera vårdcentraler använder sig av något som kallas Integrerad beteendehälsa. En fantastisk komponent för en fungerande första linjens psykiatri tycker vi på Mind Sthlm, men inte en modell som passar alla.

Blogginlägg   •   Nov 15, 2016 10:14 CET


Integrerad beteendehälsa i primärvården (Robinson & Reiter, 2007) innebär förenklat att man har hög tillgänglighet och inom kort får en tid efter att man som patient träffat läkaren. Detta får patienten att känna sig sedd och bekräftad. Man får möjlighet att ge vård när patienten frågar efter det och behöver det.

Integrerad beteendehälsa -Vad är det?

Vi ser integrerad beteendehälsa (http://beteendefokus.se/integrerad-beteendehalsa/) som en nödvändig komponent men inte nödvändigtvis en lösning som är rätt för alla patienter, då vi inte är alla stöpta i samma form. Vi behöver ha beredskap för att ta emot patienter med andra behov som också tillhör första linjens psykiatri.

Kortare samtalskontakter är bra för många patienter, arbetet blir mer fokuserat och leder ofta till att man får användbara råd, tips, stöd eller verktyg snabbt. Detta är positivt då det ofta höjer patientens motivation att ta ansvar för sitt mående och göra det arbete som krävs.

Ett alternativ till Integrerad beteendehälsa – fokus på bedömning och stegvis vård

Ett alternativ till integrerad beteendehälsa som vi arbetar med är att utveckla bedömningssamtalet (det första samtalet) så att det blir än mer konkret och användbart för patienten. Detta samtidigt som det är mycket viktigt för terapeuten att få information om anamnes, symptom och vad patienten tänker om orsaken. Vårt mål är att patienten alltid går från första mötet (eller videomötet) och känner sig positiv och hoppfull kring möjligheten av en förändring av sitt mående. Tanken är att terapeuten gärna redan vid första samtalet kommer igång med behandlingen och ger ut en hemuppgift, det kan vara allt från andningsövningar till att påbörja ett beteendeaktiveringsschema.

Det är nödvändigt att vården ges stegvis och i samarbete mellan olika professioner, då vi alla inte är stöpta i samma form. Den höga belastningen inom psykiatrin leder till att det ibland blir svårigheter i praktiken när patienter remitteras vidare. Vi ser att det finns en grupp som är i behov av mer än några få samtal för att man ska kunna behandla orsaken och inte bara symptomen. De patienterna platsar inte inom psykiatrin idag, men behöver upp till 10- 15 samtal för att kunna ta till sig behandlingen.

Vår slutsats är att integrerad beteendehälsa (Sävjamodellen) är bra inspiration för hur den första kontakten med patienten kan se ut för att på bästa sätt hjälpa patienten. Vi tror dock att det sedan finns olika behov för olika patienter och det värderar vi att kunna tillgodose, även fortsättningsvis.

Vår utmaning är att fånga upp exakta behov så tidigt som möjligt så hjälpen vi erbjuder bli effektiv och rätt från början.Vi tror att lösningen ligger i än mer utveckling av bedömningssamtalet (det första samtalet), att så snabbt som möjligt identifiera vilken behandling som är optimal samt att komma igång med rätt behandling.