Alerta Bokförlaget

Föräldrarnas bildningsnivå är en viktig faktor för barnets utveckling enligt PISA

Blogginlägg   •   Nov 16, 2010 17:30 CET

De deltagande länderna i PISA- studierna delas in i kluster och resultaten mellan länder i samma regioner jämförs. De finns naturligtvis olika historiska, sociologiska, lingvistiska och kulturella skillnader mellan de fyra nordiska länderna, liksom även skillnader i läroplaner, lärarnas utbildning, pedagogik och samhällsstatus.

Några exempel: De finska eleverna utklassar samtliga OECD-länders resultat inom samtliga ämnesområden. De finska pojkarna läser i genomsnitt lika bra som svenska flickor enligt PISA 2006. I Finland har 2 % av eleverna annan språklig bakgrund än finsk. Därför har studien gjorts av finlandssvenska elevers prestationer jämfört med rent finskspråkiga elevers. Elevvården måste förbättras, krävde Dan Johansson, ordförande för Finlands svenska lärarförbund, med hänvisning till de tragiska händelserna som utspelats där.

Relationen mellan läsfärdighet och matematik är viktiga faktorer. Ett synnerligen intressant fenomen i sammanhanget är Island, där flickor utklassar pojkar i matematik på grund av flickornas stora försprång i läsning. Då pojkar generellt är bättre på matematik än flickor, skulle de förra förväntas uppnå bättre resultat än flickorna, om de hade samma nivå på läsfärdigheten. Den isländska studien och den studie som genomfördes i Köpenhamn år 2004 är av särskilt intresse, eftersom områdena är starkt begränsade.

När det gäller Island delades landet in i tre områden; huvudstaden, förorter till huvudstaden och lantbruksområdet. Här antar man att ”Jokkmokk-effekten” har stort inflytande. Pojkar på landet har värderingar som avhåller dem från att fokusera på akademiska studier. Pojkar har här möjlighet att få attraktiva och välbetalda arbeten utan formella skolkunskaper, medan flickor inte har stora möjligheter att finna arbete på arbetsmarknaden. De ser till att de får en hygglig utbildning och flyttar sedan från den lantliga miljön.

Av Köpenhamnsstudien framgår också hur mycket den sociala strukturen, invandringen och segregationen betyder för elevernas skolgång. Även friskolornas segregerande effekt blir här en utmärkande faktor. Danska friskolor har dragit till sig elever med en trygg social bakgrund och akademisk tradition. En annan beaktansvärd aspekt är skillnaden mellan bilinguala elevers och inhemska elevers resultat. Tvåspråkiga elever uppnår sämre resultat i skolor med en hög koncentration av tvåspråkiga kamrater.

Skolverket konstaterar att andelen behöriga till gymnasieskolan våren 2010 var  88,2 procent, vilket är den lägsta andelen sedan våren 1998 då slutbetyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade systemet delades ut för första gången.

Föräldrarnas bildningsnivå är den bakgrundsfaktor som har störst betydelse för en elevs slutbetyg i grundskolan. Betydelsen har också ökat under flera år. De senaste läsåren har meritvärdet sjunkit enbart för elever med grundskoleutbildade föräldrar. Men våren 2010 har även det genomsnittliga meritvärdet för elever med högutbildade föräldrar sjunkit. Elever med föräldrar med grundskoleutbildning hade ett genomsnittligt meritvärde på 158,5. Motsvarande siffra för elever med minst en gymnasieutbildad förälder var 193,0 och för elever med minst en högskoleutbildad förälder 230,2 enligt de senaste uppgifterna från Skolverket.

Elever med utländsk bakgrund som är födda i Sverige och elever som invandrat till Sverige före skolstart når ett högre meritvärde jämfört med förra året. De närmar sig nu genomsnittet för samtliga elever. Samtidigt har det genomsnittliga meritvärdet för elever som invandrat efter den ordinarie skolstarten försämrats kraftigt de senaste fem åren. Allt fler elever anländer till Sverige i högre ålder, vilket gör att tiden i svensk skola blir kortare. I den elevgruppen är endast 51 procent behöriga till gymnasieskolan, enligt Skolverket.

Sedan Skolinspektionen har börjat kontrollrätta nationella prov har slutbetygen i ÅK 9 sjunkit.  Sammantaget kan detta ha gjort lärarna mer restriktiva när de sätter betyg. Vi kommer att fortsätta följa utvecklingen säger Karin Hector Stahre, på Skolverket.

Lilian O. Montmar, adjunkt och författare

http://home.swipnet.se/Alerta