Sveriges Kommuner och Landsting

Förslag om reglerade timplaner hotar försämra elevernas resultat

Blogginlägg   •   Feb 11, 2013 09:55 CET

När elever och lärare arbetar utan timplaner får eleverna bättre resultat. Det visar forskning och erfarenheter från en rad länder.

Istället för att avskaffa dagens delvis reglerade timplaner planerar nu staten att ytterligare reglera exakt hur många undervisningstimmar varje elev ska ha. Den åtgärden saknar stöd i skollagens krav om att all utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Barn och ungdomar är olika. De har olika förkunskaper, förutsättningar och behov. Vissa behöver därför mer undervisning i svenska, andra behöver mer engelska, matematik eller idrott.

Det kan lätt låta rimligt att alla elever får exakt lika många undervisningstimmar i skolans olika ämnen. Men det väsentliga måste vara att eleverna klarar målen, inte att antalet genomförda timmar passar in i en mall från Skolverket.

På samma vis som att världen utanför skolan inte är uppdelad i avgränsade ämnen, så är det viktigt att skolan har möjlighet att arbeta ämnesövergripande för att kunna förbereda eleverna för framtiden.  En striktare styrning av tiden i skolan försvårar ett sådant arbete.

Forskning och samlade erfarenheter, både från Sverige och från andra länder ger starkt stöd till att arbeta utan timplan. Argumenten stärks ytterligare i en kommande studie från SKL, samt OECD:s färska policyanalys ”Education today”, vilken dessutom rekommenderar tematiskt arbetssätt istället för en strikt indelning i olika ämnen. Ett land som helt slopat kravet på timplaner är Nya Zeeland. Och det med goda resultat, inte minst för eleverna som har fått en mer varierad och behovsanpassad undervisning.

I Sverige inleddes 1999 en femårig försöksverksamhet där ungefär 900 grundskolor var helt befriade från timplanens regleringar om garanterad undervisningstid. Utvärderingen visade i korthet på följande mycket positiva resultat:

  • Försöksskolornas studieresultat var genomgående något bättre än övriga skolors.
  • Elever i behov av särskilt stöd uppmärksammades i större utsträckning på försöksskolorna och studieresultaten förbättrades mest för elever med utländsk bakgrund.
  • Lärarnas arbetsglädje var högre i försöksskolorna och de upplevde mindre stress.
  • Lärarna ägnade mer tid åt strukturerade och fördjupade diskussioner sinsemellan om undervisningsmetoder och lärarnas förståelse för varandras ämnen ökade.
  • Eleverna vid försöksskolorna var mer medvetna om målen för utbildningen och vårdnadshavarna bättre informerade och mer delaktiga i sina barns studier.

Tabell: godlända i samtliga ämnen.

Andel elever i procent; godkänt i samtliga ämnen, i försöksskolorna och riket.

Erfarenheterna från försöket var så överväldigande att den så kallade Timplanedelegationen år 2005 föreslog regeringen att avskaffa den nationella timplanen. Men trots detta finns den svenska timplanen kvar, likt en relik från en svunnen tid.

Mot bakgrund av de positiva resultaten från försöksverksamheten har dock staten beslutat att förlänga försöket i flera omgångar och öppna för fler skolor att arbeta utan timplan.

SKL har nu låtit granska utfallet av betygsresultaten för cirka 50 av de skolor som valt att fortsätta försöket med timplanelös undervisning. Bilden är fortsatt entydig. Under de sex senaste åren har eleverna i dessa skolor både överträffat riksgenomsnittet och – kanske ännu viktigare – sina förväntade resultat vad gäller betyg i samtliga ämnen och genomsnittlig meritvärde.

Den svenska skolan är bättre än sitt rykte. Men den står också inför stora utmaningar. För att möta dem behöver vi ta till oss mer av vad forskningen säger. Vi är på väg när det gäller mer kollegialt lärande och att utveckla skolans ledarskap. En ytterligare pusselbit är att anpassa undervisningen efter elevernas behov. Som vi här visar är få områden inom skolan så väl undersökta som timplanelös undervisning. Och få områden har sådant enhetligt stöd i uppnådda resultat. Det är hög tid att avskaffa de reglerade timplanerna.

Anders Knape
Ordförande, Sveriges Kommuner och Landsting

Maria Stockhaus
Ordförande i utbildningsberedningen

Kontakt:

Pressjour: 08-452 71 01

Följ SKL på Twitter:
twitter.com/s_k_l


Debattartikeln har publicerats i Göteborgs-Posten, 2013-02-11.