FV-konsult

Gigantiskt skatteslöseri - till vilken nytta?

Blogginlägg   •   Sep 28, 2010 15:58 CEST

Gigantiskt  skatteslöseri - till vilken nytta?

I samband med Måltidsgalan i Grythyttan fredagen den 29 oktober får Ekologiskt Forum än en gång tillfälle att göra PR för ett enormt resursslöseri.  Jag har beräknat att statens, länsstyrelsernas, landstingens och kommunernas sammanlagda kostnader för allt som sker på "ekomatsområdet" kommer att uppgå till ca 1,5 miljarder/år. Detta om målet 25 % av de offentliga måltiderna uppnås. 25 % av 2 milj. måltider i minst 250 dgr med ett merpris på 5 kr/måltid blir 625 mkr. Till detta kommer statens och verkens PR- insatser och direkta stöd på 650 mkr samt länsstyrelsernas rådgivning till den s.k. ekoodlingen. Alla statligt bekostade träffar och rådgivningsinsatser för lantbrukare sker nämligen till ”ekolantbrukare”.

Det är ungefär samma belopp som statens bidrag till hela Sveriges Lantbruksuniversitet(SLU), ca 1,4 Mdr/år. SLUs budget är 2,7 Mdr varav staten bidrar med hälften. Är det rimligt och motiverat med detta enorma stöd till en odling som inte ens är miljövänlig? S.k. ekologisk odling har i brist på alternativ bedrivits i alla tider fram till i början av 1900-talet. Erfarenheterna av denna odling är därför flertusenårig. Men inte ens i vårt glesbefolkade land räckte skördarna till för att mätta alla och 1,2 miljoner utvandrade därför till USA.

Haber & Bosch uppfinning, omvandlingen av luftens kväve till växtnäring, har i en enkät bland forskare, bedömts vara den uppfinning som betytt mest för mänskligheten. Genom den ökade fotosyntesen genererar det tillförda kvävet 6-9 ggr så mycket energi i grödan som det går åt för att framställa kvävet. Tala om verkningsgrad. Framställningen av handelsgödsel är alltså inte energikrävande, som de närmast religiöst "ekofrälsta" försöker inbilla oss, utan tvärt om. Men handelsgödsel tycker de inte att vi ska utnyttja.

Koldioxideffekten blir negativ vid "ekoodling" eftersom mindre koldioxid absorberas pga mindre skörd och mer koldioxid frigörs pga mer markarbete. Urlakningen av kväve till grundvatten och vattendrag är något lägre/ha vid "ekoodling" men 40 % högre/kg skörd eftersom skörden blir mycket lägre. Detta har visats i det enda svenska långtidsförsök, 18 år, som genomförts. Det kan också noteras att antalet daggmaskar var 4 gånger högre på den industrigödslade jorden. Daggmaskar behöver också näring.

Ett motiv som ofta åberopas är bevarandet av mångfalden. Men vilken mångfald ska vi sträva efter och varför? Den som finns nu, den som fanns för 100 år sedan eller för 1000 år sedan? Hela tiden sker en förändring eller utveckling om vi så vill. På min fråga varför just den nuvarande mångfalden ska bevaras  var en skoglig experts svar att våra kommande generationer måste få uppleva samma arter som vi. Är det detta som motiverar årliga miljardkostnader. Se även artikeln nedan från Farmers Weekly. Enligt mig och många erfarna forskare, gynnar s.k. ekologisk basmat varken konsumenterna eller miljön, mindre CO2  absorberas och kväveutsläppet/kg mat blir större.

Ekologisk” basmat förbättrar inte miljön utan försämrar den, bidrar till slöseri av viktiga mark- och energiresurser, ökar bristen på mat som ger ökad svält i världen och ger dyrare mat utan att folks hälsa och världen blir bättre.Om du vill handla miljövänligt, klimatsmart och resursbesparande, köp vanliga svenska varor, gärna märkta ”Svenskt sigill”. För importerade produkter, välj ”Rättvisemärkt” istället för KRAV. Det täcker mer av skydd för arbetarna i exportlandet.

Enligt en ny engelsk rapport är fördelarna med ekologisk produktion kontra konventionell produktion överdrivna.

Det är forskare på universitetet i Leeds som menar att fördelarna med ekologisk odling är begränsade och de förordar ett mer intensivt jordbruk för att klara framtida utmaningar i livsmedelsförsörjningen. Det skriver Farmers Weekly.

Biodiversitet

Studien som handlade om biodiversitet omfattande 32 gårdar i centrala och sydvästra England. De kom fram till att de ekologiska gårdarna hade 12 procent högre biodiversitet jämfört med konventionella som använde pesticider och mineralgödsel. Men eftersom skördenivåerna i studien var halverade menar forskarna att nackdelarna överväger och professor Tom Benton, som ledde projektet menar att man kanske inte kan unna sig lyxen av den ökade biodiversiteten när skörden minskar så mycket. Han hänvisar då speciellt till de mer bördiga områdena av England. I tidigare studier har ekologiska gårdar oftast visat på högre biodiversitet men en förklaring eller ett försprång menar forskarna har varit att de ofta ligger i områden med mindre fältstorlek, fler häckar med mera. I den här studien ville de se betydelsen för biodiversiteten när de här faktorerna togs bort.

Inte värt skördeförlusten

I rapporten drar forskarna slutsatsen att det utifrån de lägre skördenivåerna och den begränsade effekten på biodiversiteten inte är hållbart att stödja ekologiskt jordbruk som den bästa eller enda metoden för jordbruk. De menar att man för att möta framtida behov av livsmedelsproduktion, måste fortsätta att odla de mest produktiva delarna så intensivt som möjligt och istället försöka kompensera det med att resterande areal används uteslutande som reservat för det vilda.

Mvh/Folke Vestervall Helsingborg tel. 042-187713 el. 070-3360961