Sveriges Kommuner och Landsting

Inrätta specialdomstol för upphandling

Blogginlägg   •   Aug 30, 2012 09:38 CEST

Svenska domstolar övertolkar lagen om offentlig upphandling. Det bekräftas bland annat av utlåtanden till upphandlingsutredningen från internationella experter. Det leder till orimliga domar, med negativa konsekvenser för olika grupper i samhället. Sverige behöver därför en specialdomstol för upphandling.

När offentliga upphandlingar överklagas är det upp till någon av Sveriges tolv förvaltningsrätter att fatta beslut. Lyfts ett ärende vidare, finns fyra kammarrätter i nästa instans. Det är många inblandade – som hittills inte hittat enhetlighet och som många gånger fattar märkliga beslut.

Ett exempel är Stenungsunds kommun, som efter dom från förvaltningsrätten fick göra om en upphandling av skolskjuts från våren 2009. Eftersom det var bråttom och kommunen enligt lag är skyldig att ha skolskjuts – och har elever med en mil enkel väg bara till närmaste busshållplats – så tecknades ett tillfälligt avtal medan upphandlingen gjordes om. Men domstolarna gav inte kommunen rätt att ens tillfälligt köpa skolskjuts. Enligt kammarrätten var barnens rätt till skolskjuts ”inte ett sådant skyddsvärt intresse” att det gick före LOU:s procedurregler. Det var alltså viktigare att till punkt och pricka följa LOU än att barnen skulle få komma till skolan.

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade inte prövningstillstånd och avslog kommunens yrkande att lyfta målet till EU-domstolen. Den nya upphandlingen var redan genomförd när beslutet väl kom, men enligt nya regler om upphandlingsskadeavgift riskerar kommuner i dag en straffavgift på upp till tio miljoner kronor.

Varför blir det så här? Orsakerna är flera. Samtidigt som förvaltningsrätterna är många har de en rad andra slags mål att ta hand om. De är också ovana vid EU-rätt, trots 16 års EU-medlemskap, och tyvärr finns en ovilja att lyfta mål till EU-domstolen. Det är en märklig inställning. Eftersom Lagen om offentlig upphandling (LOU) bygger på EU:s regler, ska svenska domstolars tillämpning av lagen stämma överens med dessa regler och EU-domstolens praxis. Vid osäkerhet över hur en EU-regel ska tolkas är domstolarna skyldiga att höra med EU-domstolen. Detta sker ändå inte. Upphandlingsutredningen under ledning av Anders Wijkman konstaterar i sitt delbetänkande att yrkanden om att lyfta mål ”regelmässigt avslås”. Samtidigt får kommunerna själva inte klaga till EU-domstolen. Nyligen avslog Högsta förvaltningsdomstolen Rättviks yrkande att höra med EU-domstolen om kommunens djurskyddskrav var godtagbara enligt EU-rätten, trots att frågan skapar stor osäkerhet bland kommuner och domstolarna tolkar EU-rätten helt olika.

Vi är övertygade om att Stenungssunds skolskjutsupphandling liksom många andra svenska upphandlingsfall hade fått en annan utgång om EU-domstolen fått avgöra. Enligt EU ska sanktioner mot myndigheter som bryter mot upphandlingsreglerna inte drabba medborgarna eller hindra allmännyttiga uppgifter från att bli utförda.

Men listan över märkliga domar är lång. Region Skåne fick inte tillfälligt köpa hörapparater till personer med hörselnedsättning. Västerås fick inte tillfälligt köpa livsmedel till skolor och äldreboenden. Enligt flera svenska domar är det förbjudet att ställa djurskyddskrav om de går längre än EU:s minimiregler. Det innebär till exempel att krav på att djur ska vara bedövade när de slaktas inte får ställas. Motiveringen är att kravet är konkurrensbegränsande eftersom det finns slakterier inom EU som inte bedövar djuren. Men enligt EU ska offentlig upphandling gå före och uppmuntra ekologisk produktion, där djurskydd ingår som en viktig del.

Många upphandlingsmål är svåra. Ofta handlar de om intresseavvägningar där upphandling ska balanseras mot andra intressen. I övriga nordiska länder avgörs upphandlingsmålen av en särskild domstol eller nämnd.  SKL vill att det även i Sverige ska inrättas en specialdomstol för upphandlingsmål, med ledamöter som har särskild sakkunskap inom upphandling. Det finns flera fördelar:

  • En central domstol med sakkunniga ledamöter möjliggör ökad specialisering även hos domarna.
  • En större enhetlighet ökar möjligheten att utveckla en praxis som stämmer överens med EU:s regler.
  • Specialister kan lättare avgöra när det är läge att lyfta rättsfrågor till EU-domstolen.
  • Ökad effektivitet gör tillämpningen mindre tidskrävande.

Vi medverkar gärna i närmare diskussioner om hur en sådan specialdomstol kan utformas och anser att detta bör vara en del av Upphandlingsutredningens slutbetänkande. I slutändan handlar det om samhällets rättssäkerhet, service och välfärd till medborgarna.

Anders Knape
ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting

Pressjour: 08-452 71 01

Följ SKL på Twitter:
twitter.com/s_k_l




Debattartikeln har publicerats i Dagens Industri, 2012-08-30