Alerta Bokförlaget

Interkulturell dialog mellan judar, kristna och muslimer i gamla skrifter

Blogginlägg   •   Nov 01, 2010 11:02 CET

Diskussioner om möten mellan olika kulturer har sedan de första kontakterna inte förlorat något av sin aktualitet. Med de alltid återkommande konflikterna mellan olika etniska grupper, religioner och världsåskådning låter oss lätt glömma vilken gigantisk betydelse den interkulturella dialogen har haft för utvecklingen av de olika civilisationerna. Dialogen har fortsatt och letts av krafter, som strävar efter ömsesidig respekt, saklighet och gemensam utveckling. Religiöst motiverade frågeställningar har under tidernas gång återkommande varit orsak till vetenskapliga kontroverser.

En utställning på Österrikes nationalbibliotek, som pågår till den 7 november 2010, tar upp och behandlar teman, som sedan antiken speciellt gynnats av erfarenhetsutbytet, nämligen områdena medicin, astronomi och astrologi. Utställningen synliggör även utvecklingen av bokkonsten inom olika kulturer med många exempel. Skrifternas betydelse för utbyte av erfarenheter betonas.

Genom arabernas expansion till medelhavsregionen återuppstod de antika traditionerna med Europa och viktiga kontakter förmedlades. I Spanien, (kalifatet i Cordoba) och på Sicilien (Palermo) inleddes en betydelsefull fas i Europas intellektuella historia. Tankeutbyten förekom såväl på furstliga palats, skolor och universitet som på olika religiösa institutioner.  Där översattes de vetenskapliga verken från grekiska till latin, hebreiska och arabiska och blev på så vis tillgängliga för de lärda. Därmed skapades förutsättningar för en integration av andra kulturers kunnande i den egna vetenskapen.

Grekernas naturfilosofi byggde på astronomin och astrologin. Aristoteles (384-322 f. Kr.) sammanfattade sitt vetande, Klaudios Ptolemaios utvecklade den befintliga kunskapen ca 100-175 efter Kr. och på 600-talet bidrog araberna med sitt vetande.

På 750-talet skrevs många texter om astrologi på ”Vishetens hus”, Bait al-Hikma i Bagdad, som var en kombination av översättningscentrum och forskningsinstitut. Med astrologins hjälp kunde muslimerna fastställa den rätta tiden för Ramadan, bönetider och månkalender. Judendomen fastställde sina helger efter månens och stjärnornas cykler. Kristendomen kom att ta avstånd från astrologin med sin sina amuletter, maktelement och magi på grund av att den ifrågasatte om någon annan än Gud kan ha inflytande över människan.

 Lilian O. Montmar, författare