Sveriges Kommuner och Landsting

Kommunerna har bra koll på pensionsskulden

Blogginlägg   •   Dec 20, 2011 10:27 CET

Vi vill på intet sätt förringa att Skandia har ett stort samhällsengagemang och genom historien betytt mycket för utvecklingen av både jämställdhet och social trygghet. Men det går inte att befria sig från misstanken att Skandias bekymmer för kommunernas pensionsskuld mest hänger samman med viljan att sälja försäkringar.

Det är naturligtvis inget fel med denna ambition, men den skall inte samtidigt förmedla en missvisande bild.

Vi kan instämma i mycket av det Fagerman skriver. Men på en punkt måste vi reagera och det är hans antydan att kommunerna för en ansvarslös politik och likt Grekland och andra länder bara skjuter skulder framför sig.

När avtalspensionerna växte fram för flera decennier sedan var det rationellt för kommunerna att precis som staten bygga upp det som ett pay-as-you-go system utan fondering. Pensionerna tryggades med beskattningsrätten. Kommunernas expansion på 70-talet kunde till en betydande del finansieras med så kallade återlån i pensionssystemet. Alternativet hade varit lån på, den vid den tiden reglerade och numer betydligt osäkrare kreditmarknaden. På senare tid satte 90-talskrisen djupa spår i kommunernas ekonomi och det var först några år efter sekelskiftet som kommunerna hade en ekonomi som medgav avsättningar för framtida pensioner.

Det är riktigt att kommunerna har haft en mer eller mindre stor ”puckel” av pensionsutbetalningar framför sig. Det har därför funnits starka skäl att försöka, om det finns möjlighet, att utjämna det betalningsflödet så att inte framtida generationer får ta hela smällen. Men poängen i vårt genmäle var att framtiden redan är här. De flesta kommuner är redan mitt i ”puckeln”. Då är det inte lika självklart att ovanpå höga utbetalningar lägga avsättningar för en framtid med mindre pensionsbelastning.

Vi hävdar att kommunerna har en bättre koll på sina pensionsskulder än vad som ofta hävdas. Men vi delar Fagermans syn att fler kommuner bör ha ett långsiktigt perspektiv och utarbeta en strategi för framtida utmaningar. Men en sådan strategi får då inte bara omfatta pensionsskulden utan hela det kommunala åtagandet. Kommunsektorn har, som SKL pekat på i många sammanhang, ett långsiktigt finansieringsproblem. Men i det perspektivet är pensionsskulden en ganska liten del.
 

Philip Lerulf tar i ett inlägg i samma debatt upp en annan fråga - kommunernas investeringar i arenor, äventyrsbad m.m. Lerulf anklagar SKL för att visa en ”anmärkningsvärd ovilja att ta ansvar för att hejda utvecklingen”, vilket kommer att stå medborgarna dyrt i form av framtida driftskostnader och renoveringsbehov. Lerulf verkar dock helt missförstått SKL:s roll. Vi är kommunernas och landstingens företrädare. Vi kan inte och ska inte överpröva deras prioriteringar och beslut. Det har säkert fattas beslut om att bygga arenor och simhallar som, med facit i hand, inte borde ha byggts. Men det är en fråga för det lokala ansvarutkrävandet och den lokala demokratin. Visst kan SKL bidra till att beslutsunderlagen blir bättre eller undanröja hinder för samverkan m.m. Men lika lite som Svenskt Näringsliv lägger sig i sina medlemmars investeringar kan vi ha synpunkter på enskilda kommuners beslut. Lerulf får helt enkelt bedriva sin kampanj mot arenabyggen och simhallar på den lokala nivån.


Mats Kinnwall
chefsekonom

Stefan Ackerby
biträdande chefsekonom

Kontakt

Pressjour: 08-452 71 01

Följ SKL på Twitter:
twitter.com/s_k_l

Repliken har publicerats på Newsmill, 2011-12-19