Sveriges Kommuner och Landsting

Kommunernas pensionsskuld under kontroll

Blogginlägg   •   Nov 24, 2011 11:23 CET

Då och då dyker det upp larmsignaler om att kommuner och landsting försöker dölja ”en tickande bomb” i form av sin pensionsskuld till de anställda. En pensionsskuld som de dessutom inte har någon beredskap att hantera. Nu senast är det Bengt-Åke Fagerman Skandia Liv med stöd av Dan Brännström FAR som i GP 17/11 ringer i larmklockorna.

Tvärtemot vad som ibland felaktigt påstås finns det en stor medvetenhet om den kommunala pensionsskulden såväl i den politiska ledningen som i tjänstemannakåren. En färsk rapport ”Kommuners och landstings pensionsskuld” från SKL visar att 80 procent av kommunerna har haft uppe pensionsskuldens hantering för politisk debatt och överväganden.

I ljuset av vår rapport faller kritiken från Fagerman och Brännström platt till marken. Kommuner och landsting har förvisso en stor pensionsskuld, på nästan 400 miljarder kronor. Men den är allt annat än dold. Den största delen av skulden bokförs, helt i enlighet med gällande lag, som en så kallad ansvarsförbindelse. Hur stor denna ansvarsförbindelse är går lätt att utläsa i varje kommunal årsredovisning.

Påståendet att kommuner och landsting saknar finansiella handlingsplaner för att säkerställa de framtida utbetalningarna saknar också det förankring i verkligheten. Vår studie visar att tre av fyra kommuner har en uttalad strategi för att hantera pensionsskulden.

Drygt hälften av kommunerna har som mål att utjämna pensionsutbetalningarna över tid vilket konkret tar sig uttryck i krav på överskott i verksamheten. En femtedel har den uttalade strategin att ”återlåna” pensionspengarna, vilket innebär att man inte sätter av några pengar. Det kan vara en fullt rimlig strategi för en kommun som annars hade behövt låna på kreditmarknaden.

Det är helt sant att om ansvarsförbindelsen räknas med i balansräkningen minskar soliditeten kraftigt. Fagerman och Brännström tar detta som intäkt för att betalningsförmågan hos kommuner och landsting är hotad och att skatterna därmed måste höjas. Det är förvisso sant att ökade pensionsutbetalningar kommer att vara en belastning för kommunerna framöver. Men det rör sig inte om några dramatiska effekter. Besparingar motsvarande en skattehöjning på cirka 25 öre räcker för att klara den utmaningen. Det finns andra utmaningar som är betydligt större.

Fagerman och Brännström har flera förslag för att säkerställa de framtida utbetalningarna utan att riskera den kommunala ekonomin. Ett av dem är att SKL bör fortsätta sitt arbete med att sprida kunskap om pensionsskulden. Det tänker vi göra. Är det något som Fagerman och Brännströms artikel visar så är det väl just hur viktigt det arbetet är.

Mats Kinnwall, chefsekonom
Stefan Ackerby, biträdande chefekonom
Sveriges Kommuner och Landsting

Ladda ner hela rapporten "Kommuners och landstings pensionsskuld" här.


Repliken har publicerats på Göteborgspostens webb gp.se torsdagen 24 november 2011