Alerta Bokförlaget

Kvinnors levnadsvillkor mellan och efter världskrigen (2)

Blogginlägg   •   Sep 10, 2014 11:25 CEST

I en journalfilm från 1944 presenteras ”Fru Lojal” som den ideala beredskapskvinnan. Hon, en medelålders kvinna, har i tid utbildat sig för att stå redo att kunna tas i anspråk som reserv för en inkallad manlig industriarbetare. I journalfilmen uppmanas kvinnor att följa Fru Lojals exempel. Fru Lojal har familj, men hennes barn har nu blivit stora nog att klara sig själva. Hon själv drivs av en stark beredskapsvilja och kan tänka sig att bidra till landets försvar trots att hennes dagar redan är fyllda av annat arbete. Enligt en undersökning som Statens arbetsmarknadskommission genomför, blir krigsåren till viss del en dörröppnare för många kvinnor till arbeten inom den manligt dominerade industrin.

Undersökningen visar att det till största delen handlar om kvinnor som inte tidigare har haft något förvärvsarbete. De utgörs av landsbygdens unga, ogifta hemmadöttrar som tar chansen att komma hemifrån och bli självförsörjande när verkstadsindustrin efterfrågar kvinnlig arbetskraft. Den mognare ”Fru Lojal”, som staten och arbetsgivarna ser som den givna ersättaren, motsvaras i verkligheten av en fröken.

Det innebär att staten under andra världskriget har ett effektivare verktyg i sina händer för att stävja en eventuell arbetskraftsbrist när männen kallas in till militärtjänst.

Hur var det då i ett krigsförande land som Tyskland? Jag citerar ur Morgonbris, 1915 ,Tidningen för den socialdemokratiska kvinnorörelsen: 

”Ur ”Die Gleichheit”, de tyska partikvinnornas organ, hämta vi följande intressanta artikel om kvinnans ställning som mannens ställföreträderska under kriget. En blick på det dagliga livet är tillräckligt att förvissa sig därom. Rullar icke på många platser spårvagn efter spårvagn förbi oss, på vilka den kvinnliga konduktören i full uniform sköter sin tjänst? 

Den kvinnliga banvakten har blivit oss en förtrolig företeelse, liksom i storstäderna där kvinnan är sysselsatt vid gaturenhållningen, sophämtningen och koltransporterna. Från verkstäder och fabriker, som tidigare nästan endast sysselsatte män i deras bästa verksamhetsålder, strömma här på helgdagsaftnar bredvid gubbar och halvvuxna pojkar, här och där kvinnor till övervägande del. I snickeriverkstäder, vid hyttor, ammunitionsfabriker och bryggerier, inom olika grenar av metallindustrin, inom kommunikations- och näringsmedelsverksamheten, i den kemiska industrin och läderindustrin ha arbeterskor med framgång blivit upplärda och insatta som ersättning för krigsskyldiga män. Därstädes voro den 31 december 1914 redan 1,329 kvinnor och flickor sysselsatta. Sedan början av innevarande år till slutet av juni har samma firma anställt ytterligare 5,000 kvinnliga arbetskrafter.” 

Detta är ett utdrag ur dokumentärromanen "För inte så länge sedan" av Lilian O. Montmar

som skildrar åtta autentiska kvinnoöden mellan 1880-1960

Recensioner av dokumentärromaner och e-böcker finns på Bokförlaget Alertas hemsida

http://www.bokforlaget-alerta.se

Välkommen att se en kortfilm om boksläppet i ABF-Huset den 17 mars :
https://www.youtube.com/watch?v=6go58pAa5vY&feature=youtu.be

Se även Kunskapskanalen: http://www.ur.se/Produkter/174398-En-bok-en-forfattare-Maria-Magdalena-Mathsdotter?product_type=programtv&q=samer

Alla våra böcker kan  beställas på Bokrondellen, Adlibris, Bokus, Bokia eller köpas  i närmaste bokhandel.