Alerta Bokförlaget

Kvinnors levnadsvillkor mellan och efter världskrigen

Blogginlägg   •   Sep 08, 2014 11:53 CEST

Ett tack till de Förmödrar som kämpade för min jämställdhet, yttranderätt, rösträtt, rätten till utbildning och min rätt att vara människa i min egen rätt!

När kvinnorna efter första världskriget började söka sig ut på arbetsmarknaden var arbetslösheten bland männen stor och kvinnorna förväntades inte ta ifrån männen de få arbeten som fanns. Männen var ju de som räknades som familjeförsörjare. När kvinnorna hade ingått äktenskap, försvann ändå de flesta av dem från arbetsmarknaden eller tog deltidsarbeten som städare eller andra arbeten som inte betraktades som förvärvsarbete.

Bostadsfrågan var en av de viktigaste frågorna under 1920-talet. Urbaniseringen hade skapat bostadsbrist och höga hyror. Det var vanligt att en familj endast hade ett rum som de hyrde och ibland saknades de mest grundläggande hygieniska inrättningarna. Två rum och kök för alla var vad kvinnoförbundet krävde.

1930-talet inleds med börskrasch och bankkriser. Arbetslösheten ökar till tjugo procent. Under 30-talet drabbades de flesta arbetarfamiljer av arbetslöshet. Vid mitten av trettiotalet börjar diskussionen om gifta kvinnor borde förbjudas att arbeta utanför hemmet. Kvinnorna ifrågasätts som arbetskraft och man börjar till och med tala om att förvärvsarbete utanför hemmet är skadligt för hem och barn. År 1935 tillsätts en utredning, Kvinnoarbetskommittén, där det slås fast att inga restriktioner av den gifta kvinnans rätt till arbete ska få finnas. Nödhjälpsarbeten inrättas.

Vid valet hösten 1932 kommer socialdemokraterna under ledning av Per-Albin Hansson till makten. Ernst Wigforss blir finansminister, Per Edvin Sköld jordbruksminister och Gustav Möller socialminister. Målsättningen är att bygga ett "folkhem" med arbete och en modern bostad åt alla. Levnadsstandarden stiger långsamt och vanliga arbetare kan unna sig större hyreslägenheter eller bygga sig ett eget hem.

År 1936 beslutar riksdagen att den sexåriga skolan ska bli sjuårig. Denna förändring planeras äga rum under en tolvårsperiod.

1938 kommer en ny semesterlag som ger lagstadgad ledighet i två veckor om året med full lön, en otrolig utveckling för de sämst ställda i landet. Att ge sig ut och cykla, tälta och hälsa på släkten blir möjligt, särskilt som 1938 är en osedvanligt varm och skön sommar.

1938 drabbas Europa på nytt av krig. Även i neutrala Sverige känns oron stor. Livsmedel ransoneras, men Kristidskommissionens planering är bättre i jämförelse med den under första världskriget. Omställningen och ransoneringarna blir många. Till råga på allt blir vintrarna de tre åren mellan 1940 och 1942 ovanligt bistra.

Under våren 1917 hade en lag om tjänsteplikt debatterats i riksdagen – en lag som skulle kunna göra det möjligt för regeringen att i ett läge av krig eller krigsfara tvångsrekrytera både män och kvinnor som arbetskraft för folkförsörjningens och krigsmaktens behov. Arbetarrörelsen motsätter sig en sådan lag. Att inte bara män utan dessutom kvinnor ska omfattas av tvångsrekryteringen, anses som stötande och en anledning till att tjänstepliktsförslaget aldrig antas under första världskriget. 

Men när ett nytt krig hotar på 1930-talet tas det gamla förslaget upp till ny granskning, omarbetas och anpassas till ett läge mellan tvångsinslag och frivillighet. Lagen antas i december 1939.


Detta är ett utdrag ur dokumentärromanen "För inte så länge sedan" av Lilian O. Montmar

som skildrar åtta autentiska kvinnoöden mellan 1880-1960

Recensioner av dokumentärromaner och e-böcker finns på Bokförlaget Alertas hemsida

http://www.bokforlaget-alerta.se

Välkommen att se en kortfilm om boksläppet i ABF-Huset den 17 mars :
 https://www.youtube.com/watch?v=6go58pAa5vY&feature=youtu.be

Se även Kunskapskanalen: http://www.ur.se/Produkter/174398-En-bok-en-forfattare-Maria-Magdalena-Mathsdotter?product_type=programtv&q=samer

Alla våra böcker kan  beställas på Bokrondellen, Adlibris, Bokus, Bokia eller köpas  i närmaste bokhandel.