Alerta Bokförlaget

Läs högt för dina barn!

Blogginlägg   •   Okt 23, 2012 11:55 CEST

 Om individualiseringsproblematiken och samhällsklyftorna

Har du läst någon bok senaste veckan? Mediebarometern ställer årligen den frågan. När det gäller antalet ord har svenskar aldrig läst så flitigt som nu, om man räknar med nätet. Att läsa och förstå är viktigare än någonsin.

En pilotstudie, vars syfte var att mäta elevers förmåga att använda sina kunskaper i vardagslivet och inte hur väl de uppnått läroplanens mål genomfördes i en forskningsgrupp på Södertörns Högskola. 15-åringars läsvanor i gymnasieskolor i Sverige och utomlands studerades. 

Sverige har fortfarande en stark lästradition och allra mest läser barnen. Svenska fjärdeklassare läser mer än danska och norska barn. Annette Ewald på Myndigheten för språkutveckling studerade fyra mellanstadieskolor och resultatet blev avhandlingen ”Läskulturer”. Hon fann att nästan alla gillar när läraren läser högt, men hon saknar samtal kring de tankar som boken väcker.”Annars stannar läsningen i elevernas egna mörkrum och bokläsandet blir ett kravlöst och därmed oviktigt tidsfördriv”, säger hon.

Av en uppsats på Högskolan i Borås 2006, om yrkesförares läsvanor och vägkrogsbibliotek framgår, att endast ett fåtal av de tillfrågade läste som barn. Studien visar att föräldrarnas läsning påverkar barnens framtida läsvanor, särskilt moderns. Genrerna man föredrog var deckare, kriminalromaner, historiska skildringar och facklitteratur. Nyttoaspekten angavs som skäl till läsning, men när det handlade om deras personliga läsupplevelser var det istället tidsfördriv, avkoppling och underhållning som nämndes.

Får läsningen inte vara ett kravlöst tidsfördriv? Efter 30 år framför svarta tavlan vet jag, att läsning av stora mängder text är en grundförutsättning för att ordförrådet ska öka.

Risken att bli lågpresterande i läsning avgörs av faktorerna manligt kön, invandrarstatus, låg socioekonomisk bakgrund, brist på inlärningsresurser och lästraditioner liksom låga utbildningsambitioner.

Skolverket konstaterar att ordförrådet är den viktigaste enskilda faktorn för studieframgångar i övriga skolämnen. En enspråkig förstaklassare har ett receptivt ordförråd på cirka 8000 - 12000 ord, som byggs på med ca 3000 tusen ord per år särskilt under lektioner i andra ämnen än svenska, d.v.s. ju senare en elev börjar inlärningen av andraspråket desto mer har han att ta igen.

Alla lärare bör förklara nya ord och begrepp och sätta in dem i sammanhang, något som alla elever har nytta av. Andraspråkstalare tillägnar sig kunskaper för vardaglig språkanvändning relativt snabbt, men det kan ta 5 till 8 år att utveckla språkets kunskapsrelaterade sidor till enspråkiga kamraters nivå.

Fortsättning följer...

Lilian O. Montmar, språklärare och författare

Hemsida och bokrecensioner:  http://home.swipnet.se/Alerta