Projekt Fjällvägen

Lite debatt behövs om Norrlands inland

Blogginlägg   •   Sep 10, 2014 15:52 CEST

Fjällvägen - Ökad samverkan en regional framgångsfaktor

En livsnerv för människorna längs Ljusnans dalgångar och fjällvärlden är riksvägarna 83/84, från Tönnebro vid hälsingekusten till norska gränsen i Funäsfjällen. Det är ett väl inarbetat vägstråk och har i folkmun döpts till Fjällvägen. Ett 40 mil mångfunktionellt stråk som dessutom är vackert som poesi. Det stråk som människorna i bl a Mälardalen använder sig av då de besöker turistanläggningarna i Hälsingland och Härjedalen. Det har alltid varit det kortaste och snabbaste vägavsnittet och det används av många tusen bilister varje dag genom så kallad transittrafik. Fjällvägen är, sedan länge, ett naturligt stråk för kommunikationer från kusten och söderut, norrut till Härjedalen och vidare mot Norge.

 Fjällvägen är också ett samarbetsprojekt mellan  Söderhamns,  BollnäsLjusdals  och  Härjedalens kommuner, destinationsbolagen JärvsöVemdalen och Funäsfjällen samt regionerna Jämtland och Gävleborg. Arbetet sker i dialog med Trafikverket. Projektet har formats av behov i inlandet att kunna stimulera och bidra till regional utveckling och tillväxt. Det fanns också en frustration i att en pulsåder och livsnerv, som Fjällvägen är för näringslivet, hade brister och behov och inga investeringar hade gjorts under lång tid. Syftet med projektet är att stärka och kvalitetssäkra områdets tillväxt, attraktions- och konkurrenskraft genom förbättrad och utvecklad infrastruktur och innovativ samverkan. Fjällvägen har en strategisk avgörande betydelse för utvecklingen i två regioner. och en stor funktionell betydelse för gods-skogs- och persontrafik, arbetspendling och besöksnäringen.

Det är ett långsiktigt arbete för hållbar utveckling vi lägger grunden till. Det är ingen quickfix. Samarbete är styrkan och förutsättningarna för att få gehör för tankar och idéer ökar. Med samsyn och enad röst vill vi bidra till lokal, regional och nationell utveckling. Att gods- och skogstransporterna till kusten och söderut fungerar är avgörande för hela Sverige. Vägen är också helt avgörande för besöksnäringens utveckling. Stora satsningar inom besöksnäringen sker i Härjedalen och Hälsingland. Härjedalen har idag 55 000 kommersiella gästbäddar som snart är 90 000. Det har betydelse. Och vi är beroende av varandra för att utvecklas. Ca 80% reser med bil till destinationerna. Ofta för att de inte har något annat val. Genom att inte underhålla och utveckla befintlig vägsinfrastruktur i inlandet, leds biltransporter med automatik om till alternativa, längre vägavsnitt. Effekten blir att CO2 utsläppen ökar på grund av längre onödiga biltransporter istället för att minska i enlighet med nationella mål.

Projekt Fjällvägen arbetar med att belysa dessa frågor och vi har genom vårt arbete synliggjort vilka effekterna blir på restider, konkurrenskraft och miljö om inte rätt investeringar och prioriteringar görs. Bl a genom den stråkanalys, Populärversion_PDF_130830_lågupplöst, vi tagit fram och som tydliggör Fjällvägens funktion och betydelse för ett miljöanpassat, långsiktigt hållbart vägstråk. Fjällvägen ska utvecklas med bättre vägstandard, tydlig och enhetlig skyltning, finare rastplatser, siktröjning, utbyggnad av laddinfrastrukturen etc. Framförallt stärker vi plattformen för ökad samverkan. Satsningar på en väl utvecklad infrastruktur längs Fjällvägen ligger i linje med de nationella miljö- och besöksnäringsmålen liksom den nationella strategin för regional tillväxt. Ett ökat samspel mellan fysisk samhällsplanering och näringslivsutveckling är en framgångsfaktor och utvecklingsmotor. Att skapa attraktiva livsmiljöer, där en tillväxtskapande samhällsplanering är i fokus, är en nödvändighet liksom att verka för ökad samverkan mellan offentlig och privat verksamhet. Det gäller att ha en helhetssyn på vad tillgänglighet och infrastruktur betyder för regional utveckling. Tillgänglighet är framtidens konkurrensmedel, säger många kloka röster. Liksom att tid idag är en konkurrensfaktor.

 Det är valtider och snart går vi in i nya regionala organisationer. Vad gör vi nu för att tillsammans arbeta för lokal och regional utveckling? I många möjliga och omöjliga sammanhang är Norrlands inland ofta en vi fläck på kartan. Kunskap och en helhetssyn saknas ofta om kust och inlands beroende av varandra. Vi vill inte bara försvara vår existens utan bidra med den kunskap vi gemensamt i en innovativ samverkan producerar. Vi har verktygen, samarbetet och infrastrukturen, som vi vill stärka och utveckla. Säkerhet, framkomlighet och tillgänglighet är inte bara vackra ord utan en realitet för framgång och utveckling. Näringslivet har ett uttryckligt behov av en väl fungerande infrastruktur och transportsystem. Det är en förutsättning för regional utveckling. Den kortaste vägen från kust till fjäll behöver utvecklas med mer samverkan