Ledarskapscentrum

Mer om mångfald i ledningsgrupper och byrålådeproblemet

Blogginlägg   •   Aug 10, 2013 16:00 CEST

En ny metastudie utmanar föreställningen att mångfald i ledingsgrupper hänger samman med goda ledningsprestationer och ekonomiska resultat. Studien gör gällande att något sådant samband inte kan påvsas fördelarna med olikhet i ledningsgruppen är sannolikt andra än just ekonomiska resultat. I samma studie tas också byrålådeproblemet upp – ett fenomen som äventyrar psykologisk kunskapsutveckling.

I dagarna skrev vi i inlägget ”Mångfald i ledningsgruppen ger inte bättre resultat” om en färsk metastudie (Homberg & Bui; 2013) som visat att det inte finns något egentligt samband mellan mångfald i ledningsgrupper och ledningsgruppers faktiska prestationer. Att mångfald eller olikhet i termer av könsfördelning, medlemmarnas utbildningsbakgrund, ålder etc. har en positiv inverkan på vad ledningsgruppen åstadkommer, har länge varit en utbredd föreställning med frekvent förekomst i managementlitteraturen. En översikt av de empiriska studier som undersökt detta samband visade dock att så inte var fallet. Därmed inte sagt att det inte finns mycket att vinna av en väl uppblandad ledningsgrupp. Faktiska ekonomiska resultat och effektivt beslutsfattande tycks dock inte vara något att förvänta sig av en sådan uppblandning och fördelarna med mångfald i ledningen är snarare jämlikhet, rättvisa och en för organisationen i stort mer representativ ledningsgrupp.

Trots detta har det länge framförts att just prestationen gynnas av demografisk heterogenitet i ledningsgrupper och flera empiriska studier tycks visa just det. Problemet är bara att det samtidigt producerats ett flertal studier som inte lyckas påvisa samma samband eller som tvärtom visat på att homogenitet hänger samman med goda resultat. För ett par dagar sedan skrev vi om det så kallade byrålådefenomenet i inlägget ”Parapsykologi, byrålådor och om behovet av replikering”. I den metastudie som fastställde att det inte fanns något samband mellan ledningsgruppernas mångfald och resultat undersöktes också om just byrålådefenomenet kontaminerat slutsatserna som tidigare dragits om mångfald och prestation.

Byrålådeproblemet beskriver en så kallad ”publication bias” vilket innebär att studier som lyckas påvisa ett visst samband med större sannolikhet publiceras än studier som inte lyckas påvisa samma samband. Vi kan tänka oss att 100 studier genomförs av oberoende forskare som är intresserade av att undersöka ett och samma fenomen – exempelvis sambandet mellan mångfald och prestation i ledningsgrupper. En del av alla dessa studier kommer generera data som styrker ett sådant samband och en del kommer inte att göra det. Anledningarna till de olika resultaten kan vara många. Slump och forskningsutförarens medvetna eller omedvetna påverkan är exempel på sådana förklaringar.

De studier som lyckats påvisa ett samband kommer i större utsträckning anses värda publicering och de som inte lyckats löper stor risk att istället förpassas till forskarens byrålåda där de blir liggande. En dag kommer någon göra en ansats för att sammanställa alla dessa studier kring det aktuella samband i syfte att uppskatta ungefär hur starkt sambandet egentligen är. Av de 100 studier som egentligen är genomförda kommer dock bara ett visst antal stå forskaren till förfogande och av dessa kommer majoriteten tillhöra kategorin som kunde styrka sambandet då den andra kategorin ligger kvar i lådor runt om i världen och således inte kan inkluderas i översikten.

Förklaringarna till byrålådeproblemet kan vara många. Dels tycks många tidsskrifter vara mer benägna att acceptera positiva resultat, kanske för att sådana ökar läsekretsen. Eventuellt har detta i förlängningen också medfört att forskare blir mer benägna att inte försöka få sina studier publicerade om det positiva resultatet uteblivit av vetskapen om att sådana resultat sällan accepteras. De exakta förklaringarna återstår väl att finna men det finns idag tillräckligt med data som styrker att byrålådeproblemet åtminstone existerar.

I metastudien av Homberg och Bui gjordes alltså ett försök att undersöka om byrålådeproblemet låg och lurade även bland studierna av mångfald i ledningsgrupper. De statistiska metoder som tillämpades (Meta-regression analysis) möjliggör uppskattning av hur publication bias påverkar resultaten. Analyserna visade inte bara att det inte fanns något samband mellan mångfald ledningsgrupper och ledningsgruppers prestationer utan också att det fanns en tydlig publikation bias bland studier som undersökt ett sådant samband och publicerats.

Alltså tycktes det vara så att sambandet mellan mångfald och prestation i ledningsgrupper inte bara har överdrivits i relation till vad den tillgängliga forskningen gjort gällande. Samtidigt har den tillgängliga forskningen varit missvisande då flertalet studier som inte lyckats påvisa något samband har genomförts men aldrig publicerats. Kunskapsläget om ledningsgruppers heterogenitet och prestationer lider med andra ord av såväl övertolkning som byrålådeproblemet.



Källa:

Homberg, F., & Bui, H. T.M. (2013). Top Management Team Diversity: A Systematic Review. Group and Organization Management, 38(4), 455-479.