Svenska Örtmedicinska Institutet Aktiebolag

Mår du dåligt under vintern? Forskare menar att det går att ändra på

Blogginlägg   •   Jan 09, 2016 14:00 CET

Att känna sig trött och håglös under vintern är vanligt. Vissa fruktar vintern och andra drabbas av årstidsbunden depression. Men hur kommer det sig att människor som lever ovan polcirkeln inte upplever kyla och mörker lika hotande? Kari Leibowitz, forskare vid Stanford University flyttade till Tromsö i Nordnorge för att ta reda på varför. Och svaret, det blev något överraskande.

30 mil norr om Polcirkeln ligger Tromsö. Två månader om året råder polarnatt då solen inte når över horisonten. Men tack vare golfströmmen blir vintrarna inte bistra, snarare håller sig temperaturen på en behaglig nivå. Trots det är klimatet ändå att betrakta som subarktiskt på grund av de långa vintrarna och de korta och relativt kyliga somrarna.

Den amerikanska forskaren Kari Leibowitz, vid Stanford University i Kalifornien, ställde sig frågan, varför så många fruktar den annalkande vintern? En del känner sig ständigt trötta och vill åka på semester till ett varmare land. Andra räknar dagarna till att ljus och värme ska återvända och för vissa innebär vintern psykisk ohälsa och värsta fall depression.

Tidningarna trummar ut budskapet om snökaos, isande kyla och lyfter fram alla problem vintern för med sig. Redan i februari börjar programledarna i TV ställa frågor till metrologerna om när värmen och våren ska komma i år.

Men hur kommer det sig då att andra mår riktigt bra under vintern? Och ser fram emot snö, kyla och en mysig tid? Hur reagerar människor som bor i de kallaste delarna av världen där vintrarna är som längst och somrarna flyktiga?

För att ta reda på varför vissa gillar vinter och om vi kan lära oss något av de flyttade Kari Leibowitz till Tromsö under tio månader för att studera Tromsöborna förhållningssätt till vintern.

För trots de extrema vinterförhållanden har studier visat att de 70 000 invånarna i Tromsö inte upplever så mycket säsongsbunden depression vintertid eller annan form av psykisk ohälsa som man kan förvänta sig.

Kari Leibowitz forskning ledde till en överraskande slutsats. Det visade sig att de handlade om att Tromsöborna förhåll sig till vintern på ett positivt sätt. De hade inte en undergångskänsla inför kommande vinter utan de talade entusiastiskt om skidsäsongen, om hemtrevnaden i att tända ljus, elda i öppna spisen, att gå ner i varv och umgås med familj och vänner.

De såg vintern som mysig och hade ett soligt perspektiv på en solfattig vinter. Men det positiva synsättet grundades också på personliga erfarenheter om vad vintern erbjöd. För Tromsöborna innebär vintern möjligheter och hur vardagslivet ter sig under vintern kan i grunden vara avgörande för hur vi reagerar i olika situationer.

För den som ser vintern som begränsande kan tanken väsentligt påverka hur vi mår både fysiskt och psykiskt. Precis som stress kan var antingen försvagande för hälsan och prestationen eller öka motivationen.

Till exempel kan en elitidrottare prestera sämre under press precis som en chef på ett företag kan få en hjärtinfarkt under för högg stress. Men om stressen upplevs som positivt kan skärpa och fokus förstärka resultatet.

Kari Leibowitz utvecklade tillsammans med en kollega en ”winter-mind-scale”, det vill säga en skala som skulle mäta deras inställning till vinter. Resultaten av studie var att en positiv vintertid attityd var förenad med större livstillfredsställelse, viljan att fullfölja de utmaningar som leder till personlig utveckling och positiva känslor.

Norrmännens positiva attityd verkar vara den som gör att de inte bara framhärdar utan också frodas och utvecklas under vintern.

En stor del av svenskarna upplever vintertrötthet och sju procent lider av svårare symtom på psykisk ohälsa under vintern, vilket är oroväckande många.

Det går ju inte att undvika vintern så länge man bor i Sverige, så norrmännens idé om vintern som mysig, trevlig och avkopplande kanske kan vara något att anamma.

Källa: Daily Mail.