Ledarskapscentrum

Massmediala förvrängningar av sunda forskningsrön gällande vad som gör en elitfotbollsspelare

Blogginlägg  •  2012-12-08 14:58 CET

I våras skrev dagstidningarna spaltmeter om en studie från Karolinska Institutet. Studien publicerades i tidskriften Plos One med titeln Executive Functions Predict the Success of Top-Soccer Players. Författarna Vestberg, Gustafson, Maurex, Ingvar och Petrovic har gjort en strålande insats för förståelsen av de mekanismer som ligger bakom idrottsliga prestationer. Genom en intelligent och genomtänkt forskningsdesign lyckas de ge en tydligare och mer operationaliserad bild av vad som ligger bakom diffusa begrepp såsom ”speluppfattning” och ”spelsinne”. Studien är ett ypperligt exempel på tillämpad psykologisk forskning och även om detta inlägg har en kritisk underton så bör det understrykas att denna kritik snarare avser massmediala snedvridningar och övertolkningar av resultat och slutsatser än dessa resultat och slutsatser i sig.

Kortfattat kan man säga att Vestberg m fl. visar att högpresterande fotbollspelare också presterar bättre på psykologiska test som mäter såkallade exekutiva funktioner, än spelare som inte tillhör elitskiktet. Med dessa exekutiva funktioner avses de kognitiva förmågor, såsom uppmärksamhet, arbetsminne, förmåga att planera och inhibera beteenden, vilka gör att en bra spelare kan ta kloka beslut och hitta goda spelalternativ på bråkdelen av en sekund.  Läser man forskarnas artikel får man en tydlig bild av hur detta hänger ihop. Väljer man istället att läsa dagstidningarnas rapportering av dessa forskningsresultat får man dock ett annat perspektiv. Flertalet dagstidningar har de senaste dagarna skrivit rubriker som ganska missvisande hävdar att endast ett fåtal procent av befolkningen kan nå eliten, att man redan bland unga spelare kan identifiera vilka som har vad som krävs och så vidare. Sådana snedvridningar av resultaten bygger på misstolkningar av och felaktiga antaganden om det vi kallar kausalitet – eller orsak och verkan om man så vill. De massmediala rapporteringarna ger i mångt och mycket bilden av att vissa föds med goda gener som resulterar i goda exekutiva funktioner som i sin tur resulterar i goda prestationer. Har du det inte kommer du inte att få det, lika bra att ge upp!

Sannolikt är det helt sant att goda exekutiva funktioner resulterar i goda prestationer – åtminstone på de test som används i studien men säkerligen också i faktiskt fotbollspel. Problemet uppstår dock när man utesluter att goda exekutiva funktioner är resultat av träning och sluter sig till att förklaringen till bra spelsinne ligger i generna. Vestberg m fl skriver själva “It is possible that good players actually develop better executive functions, although these functions have been regarded as relatively stable through life”. Att dessa funktioner är relativt stabila över tid är dock inte detsamma som att säga att de inte under några som helst omständigheter går att påverka genom exempelvis träning. Kanske är det istället så att elitspelarna gjort någonting annorlunda än spelarna på lägre nivå och att detta resulterat i kognitiv utveckling?

Tar man ett bredare perspektiv på expertisforskningen och tittar bortom denna enskilda studie hittar man indikationer på att exekutiva och andra kognitiva funktioner går att påverka genom träning. Bland annat visade den framstående expertisforskaren Anders Ericsson (som tillika ingår i Ledarskapscentrums forskarnätverk) att rätt typ av träning hade enorma effekter på arbetsminnet. Likaså publicerades i början av året en översiktsartikel som bland annat lyfte fram forskningsrön som pekar på att generell kognitiv förmåga (GMA), vilken förvisso endast i viss mån relaterar till exekutiva funktioner men som också har hävdats vara oföränderlig över livsspannet, kan förbättras genom träning. Från den kliniska psykologin finns exempel på hur träning av exekutiva funktioner hjälpt personer med nedsättningar i just dessa funktioner.

Tar man detta vidare perspektiv på expertisforskning och högpresterande individer ser man att Ericssons teori om deliberate practice (medveten fokuserad träning) ägnats mycket uppmärksamhet i den psykologiska forskningslitteraturen. I denna ges träning stort förklaringsvärde vad det gäller prestation och vikten av genetiska förutsättningar skruvas ner en aning. Hur pass mycket hård och målmedveten träning en spelare tar sig an tycks enligt detta forskningsspår vara den i huvudsak avgörande faktorn för vilken prestationsnivå spelaren når. Kanske genom att resultera i utvecklade exekutiva funktioner? Kanske är år av verklighetsnära träning och matchspel den ultimata träningsmiljön för just exekutiva funktioner? Ericsson hävdar just att träning resulterar i ökade kognitiva förmågor vilket möjliggör eminent prestation. Hur som helst så utesluter Vestberg m fl inte att så skulle vara fallet.

När vi läser forskning bör vi ha kausalitetsfrågan i bakhuvudet och när vi läser populärvetenskap eller massmediala rapporteringar av forskning än mer så. Är det så att goda gener resulterar i goda exekutiva och andra kognitiva funktioner som i sin tur resulterar i goda prestationer? Eller är det kanske så att verklighetsnära, utmanande och omfattande träning resulterar i goda exekutiva funktioner som skapar förutsättningar att prestera? Eller är det kombinationen av gener och träning som ligger och lurar i bakgrunden? I dagsläget går det förmodligen inte att ge några definitiva svar på dessa frågor men innan neuropsykologiska studier såsom Vestbergs kombineras med träningsforskning bör man nog vara försiktig med att dra vidare slutsatser än att exekutiva funktioner påverkar fotbollspelares prestationer.

Det blir otroligt spännande att se hur en syntes av neuropsykologisk och kognitiv forskning och träningslära kan bidra med ökad kunskap om prestationsutveckling. Förhoppningsvis bidrar en sådan kombination till att vidare belysa hur kognitiv utveckling medierar sambandet mellan träning och prestation vilket i långa loppet låter oss skapa optimala träningsmiljöer där alla får möjlighet att nå maximal utvecking. Tänk er en fotbollsmatch med 20 Leo Messi och 2 Casillas på plan!


Tips!

Det bör såklart framhållas att forskarna redan är en bra bit på väg! Titta exempelvis på de eminenta studier som genomförts av Professor Mark Williams!

You haven't completed the steps for your Hosted Newsroom

You haven't entered a correct link to your helper.html file for your Hosted Newsroom. Go to Publish and complete the steps.