Balettgala 2019

MÖT GALANS ARTISTER - Jonatan Davidsson

Blogginlägg   •   Apr 24, 2019 07:31 CEST

Bild privat.

HEJ JONATAN, BERÄTTA lite om dig själv, du är ju öbarn från västkusten.
– Ja, min barndom upp till 13 års ålder tillbringade jag på Bohus-Björkö, i Göteborgs Norra Skärgård. Jag började dansa som 11-åring på Svenska Balettskolan i Göteborg och fortsatte 2001-2005 på privata balettskolan Draper Center for Dance i Rochester, i upstate New York. Jag har amerikanskt medborgarskap och i USA heter jag Jonathan, men är född och namngiven med bara ”t”. Efter ett år på Kirov Academy of Ballet i Washington DC började jag i Houston Ballet, som 19-åring och spenderade fyra år där i Texas. Jag fick dansa flera huvudroller redan min andra säsong och lärde mig otroligt mycket på det. Efter lite knäproblem flyttade jag tillbaka till upstate New York och pluggade heltid på college och tog Associates Degree i engelska. Sen fick jag jobb i National Ballet of Canada och turnerade runt med dem i ett år. Därefter ville jag hem till Europa och fick anställning som solist i Estlands Nationalbalett och blev premiärdansör efter någon säsong. Där dansade jag alla mina drömroller, turnerade runt i Europa och fick möjligheten att jobba i samma kompani som min bror Gabriel.

DET MÅSTE VARA kul att ha en bror som också dansar.
– Ja, vi koreograferar och dansar ofta tillsammans, med min pappa som är organist. Vi har uppträtt i åtta länder och producerat en DVD, som kallas ”Four Seasons”.

HUR TRIVS DU i Stockholm?
– Det var en dröm att få anställning i Kungliga Baletten 2016 och jag stortrivs med att bo i Sverige igen efter 17 år utomlands. Jag gifte mig sommaren 2018 med Nathalie Nordquist, som är premiärdansös och är oerhört tacksam över att ha funnit min livspartner. Jag dansar som solist i operahuset och har vanligtvis flera föreställningar per år med vårt Davidsson Organ and Dance Collaborative.

Jonatan Davidsson och Natalie Nordquist är ett danspar både i jobbet och privat.  Foto:  Sven Andersson.

VAD FICK DIG att bli dansare?
– Som barn såg jag ett flertal baletter i Göteborg med dåvarande balettkompaniet. Efter att vi sett Pär Isbergs Nötknäpparen, så blev jag helt gripen utav de manliga dansarnas hopp, kraft och energi. Detta måste jag testa på också, tänkte jag. Någon gång då jag fyllde 14 år, så hade jag bestämt att jag skulle bli proffs.

VAD ÄR DITT mål som artist?
– Jag hoppas att alltid kunna beröra publiken på ett ärligt och artistiskt övertygande sätt. Jag tycker att skådespeleriet och uttrycket i dansen som konstform är det mest intressanta. Utan den aspekten är det inte lika givande att utöva eller beskåda.

VAD HAR DU för mål i livet?
– Jag drömmer om att alltid ha kul, vad än jag sysslar med. Mina föräldrar är professionella musiker. Min bror, min fru och jag är alla dansare. Jag hoppas kunna fortsätta utöva konst tillsammans med familjen. Det skulle vara roligt att fortsätta stå på scenen med dans, musik, skådespeleri, sång.

BERÄTTA OM DITT starkaste ögonblick som dansare?
– Det finns så många fina minnen, men det var otroligt att få gestalta Onegin i John Crankos mästerverk. Det var jättekul att dansa vita Kaninen i Alice i Underlandet med min fru Nathalie i titelrollen som Alice på Kungliga Operan. 

En annan oförglömlig upplevelse var att få dansa premiärdansören/Rothbart i Pär Isbergs "Drömmen om Svansjön" på GöteborgsOperans stora scen, med mer än 50 familjemedlemmar och vänner i publiken. Jag ser väldigt mycket fram emot galan i Kungsbacka, i sommar.

DET GÖR VI OCKSÅ! Men nu får du avslöja något du gör utöver dansen!
– Jag önskar att jag kunde leva flera liv ibland. Jag älskar att sjunga och spela trumpet och uppträder med detta tillsammans med min bror och föräldrar runt jul och påsk hemma i Göteborg i olika kyrkor. I mina studier på college i USA tog jag tio engelskakurser, varav tre var Shakespeare-kurser – jag gillar verkligen att skriva och jobba med drama. Och så tycker jag också om att imitera dialekter.

VAD FÅR DIG att må bra?
– Jag känner mig nöjd när jag har uppnått något av alla de mål jag har satt upp. Att jobba på operan och finna min livspartner har varit väldigt viktiga händelser på senare år. Jag är nöjd när jag känner mig lugn, fridfull och glad.

HUR SER DU på framtiden?
– Jag vill alltid fortsätta att utvecklas. Jag har redan jobbat i fem balettkompanier och tycker om att bli kastad in i en ny miljö med duktiga kollegor och nya utmaningar. Jag försöker att förbättra min dans varje dag och skulle nog sluta direkt om jag kände att jag inte kunde fortsätta att gå framåt. Jag har så många intressen, så det kommer nog alltid att finnas något man kan förkovra sig i.

TILL SIST; VAD TROR DU om den klassiska balettens framtid?
– Klassisk balett är som konstart odödlig. Den är en del av vårt kulturarv och förtjänar att få avnjutas lika mycket som Shakespeares dramer, Beethovens musik och Rembrandts tavlor. Klassisk balett har verkligen en framtid eftersom de flesta klassiska helaftonsbaletterna drar mycket publik och oftast är slutsålda, överallt i världen. Modern och nutida dans är självklart också viktigt men klassisk balett kan bara framföras utav klassiskt tränade dansare i klassiska balettkompanier. Därför är det otroligt viktigt att den nationella kulturbudgeten satsar på och bevarar de klassiska balettinstitutionerna, inte skär ner på dem. Om balett framförs med stark artistisk gestaltning som grund så kommer den tilltala, beröra och fortsätta att växa för framtida publik. Och eftersom klassisk balett är så otroligt virtuost så kommer det alltid vara aktuellt. Det är som att en elitidrottare framför avancerade steg medan hen samtidigt berättar en historia till gudomlig musik. Vem skulle inte tycka om det, om man gav det en chans?

TACK JONATAN! Hjärtligt välkommen till Kungsbacka Teater i juni, och kom ihåg att tipsa din stora familj och vänkrets att köpa biljetter via Kungsbackateater.se eller Ticketmaster.se.

OCH FÖR DIG som inte kan vänta till 19 juni finns några tidigare dansklipp med Jonatan att njuta av.

Följ livet bakom kulisserna fram tills ridån går upp!