Epson Sverige

När blir mHälsa den nya normen?

Blogginlägg   •   Dec 16, 2015 00:00 CET

Det låter nästan lika bra som ett rent medicinskt genombrott. Europas hälso- och sjukvårdssystem kommer att spara miljarder. Äldre personer och kroniskt sjuka kommer att kunna få rätt hjälp i de egna hemmen. Det kommer att bli mindre tryck på överarbetad sjukhuspersonal och fler tillgängliga sängplatser på sjukhus och vårdboenden.

Låter inte det som en bra kompromiss i en tid då sjukvården står inför stora utmaningar med sjuksköterskebrist och överbeläggningar?

Men trots diskussioner om fördelarna med att tillgängliggöra mHälsa uppkommer frågor som: "När kommer det att sjösättas? och "Vem kommer att driva det framåt?"

De goda prognoserna har inte varit tillräckliga för att driva utvecklingen framåt, trots att rapport efter rapport optimistiskt visat att mHälsa har stor potential att bättre utnyttja våra sjukhusresurser. Ett exempel är hur GSMA, som företräder mobiloperatörer över hela världen, förutspår besparingar i Europa på 100 miljarder euro fram till 2017 om man implementerar mHälsa på bred front.

Boston Consulting Group har, på uppdrag av det norska telekomföretaget Telenor, gett exempel på de effektivitetsvinster som skulle kunna uppnås genom fjärrkonsultation och stöd till patienter med KOL. De skulle kunna rehabiliteras hemma med hjälp av medicinsk fjärrövervakning och videoaktiverade smartphones. Försök i de nordiska länderna visade en minskning på 50-60 % av övernattningar och återinläggningar på sjukhus.

Samma studie uppskattade att fjärrövervakning kan minska vårdkostnader för äldre i Sverige med 2,4 miljarder euro, i Danmark med 1,25 miljarder euro och i Norge med 1,5 miljarder euro.

mHälsa är till synes lätt att ta till sig med tanke på alla smartphone-applikationer som finns.

Här är två exempel:

1) En kontorsarbetare bär ett handledsband som registrerar hur långt hon går, stegen hon har gått, kalorierna som hon har förbrukat och även hennes sömnmönster. Informationen överförs trådlöst till hennes smartphone.

2) En äldre diabetiker använder en blodsockermätare hemma som sänder realtidsdata till sin läkare. Hennes smartphone-app hjälper henne även att äta rätt kost och övervaka sin insulindos.

Med tanke på hur snabbt tekniken utvecklas och hur stor den potentiella marknaden och besparingarna är, är det inte förvånande att mHälsa har blivit ett allt viktigare diskussionsämne.

Ändå finns en viss oro för att det inte kommer att kunna genomföras. Enligt rapporten från Boston Consulting Group måste "ett antal hinder tas bort innan mHälsa kan börja förändra hälso- och sjukvårdssystemen samt tjänsteleveranser."

Även om Europa förväntas bli den största globala marknaden för mHälsa senast år 2018 och därmed förväntas hinna ifatt USA, finns det ett antal väldokumenterade hinder för framstegen. De som nyligen togs upp på den Europeiska kommissionens offentliga samråd inkluderade oro över integritet och dataskydd, krav på kvalitetsmärkning för livsstilsappar och mer bevis på kostnadseffektiviteten med mHälsa.

Ett annat hinder som ofta tas upp omfattar ersättning. Om till exempel en läkare får betalt efter antalet patienter som denne tar emot på sin klinik, kan fjärrkonsultation i patientens hem leda till en inkomstförlust. Dessutom sägs det att vissa läkare motsätter sig förändringar som ändrar maktbalansen till förmån för patienter.

Dessa är några av anledningarna till att den avslutande grundtanken vid det europeiska toppmötet i Riga om mHälsa i maj lyder: "Vem är intresserad av att använda mHälsa? Vem ska driva och betala för mHälsa?"

Med så mycket potential för patienter och hälso- och sjukvårdssystemen bör dessa frågor ha besvarats vid det här laget.

Klicka här för mer information om Epsons lösningar för sjukvårdssektorn.