Sveriges Kommuner och Landsting

Oseriöst förslag om förstatligande

Blogginlägg   •   Dec 11, 2013 08:48 CET

Lärarnas Riksförbund (LR) och Per Thullberg drar slutsatsen (DN 9/12) att resultaten i skolan på något sätt skulle bli bättre om staten fick ett ännu större ansvar. Vad ett förstatligande egentligen skulle innebära är dolt i dunkel. Just det är förmodligen attraktionen med hela förslaget. Det låter enkelt och bra.

Att förstatliga skolan har varit LR:s huvudfråga under många år. Att svartmåla skolan har under många år varit grunden för LR att kräva en statlig skola. Varje nyanserad bild av skolan har därför hotat denna argumentation. Det är oseriöst och oansvarigt.

Per Thullbergs åsikter är kända. Som tidigare generaldirektör för Skolverket har han torgfört sin ståndpunkt, utan att verkets egna rapporter stödde honom. Att Thullberg ska leda skolans oberoende forskningsinstitut och samtidigt förespråkar en reform som saknar vetenskapligt stöd är häpnadsväckande.

Om ett förstatligande handlar om resurser, låt oss då göra detta klart: Det finns inget självändamål i att kommunerna fördelar skolans resurser. Skulle det finnas trovärdiga vetenskapliga belägg för hur elevernas resultat blir bättre om staten tar över finanseringen av skolan, så skulle vi självfallet vara öppna för en sådan diskussion. Men dagens förslag är bara tomma ord. Dessutom visar forskningen att framgångsrika skolsystemen har lokalt ansvar.

Det finns fler obesvarade frågor om ett ”förstatligande”:

  • Hur blir en matematiklärare bättre om lönen betalas från staten? Hur blir lektionerna lugnare om skolorna styrs från Stockholm? Och varför lyckas lärare i engelska och samhällskunskap ”trots” att de är anställda av kommunen?
  • Ska staten ta över skolornas finansiering? Hur skulle det bli bättre? Den stelbenta statliga resursfördelningen var ett skäl till att kommunerna fick ta över finanseringen i början av 90-talet. Statskontoret visar att skillnaderna mellan kommunerna för kostnaden per elev är mindre nu än när staten hade ansvar för finansieringen.
  • Kommer lärarnas löner att höjas om de är statligt anställda? Detta är uppenbarligen LR:s förhoppning. Men var staten skulle få de pengarna ifrån är oklart. Faktum är att kommunernas rådande kollektivavtal har gett lärarkåren mer än andra grupper.
  • Ska staten även styra finansieringen av fristående skolor? Varför? Varför inte?
  • Vad skulle en sådan reform kosta i pengar och inte minst tid för lärare och skolledare? Många andra mindre reformer tar flera år att genomföra.

Låt oss också göra klart att skolan alltid varit både kommunal och statlig. ”Återförstatligande” låter som att återvända till ett fungerande normalläge. Men skolan hade stora brister innan 1990 när kommunerna fick ansvaret att fördela skolans resurser. Staten bestämmer idag om skollagen, läroplanerna, betygsystemet, kursplaner, lärarutbildningen och skolinspektionen. Frågan är om den statliga styrningen någonsin varit så stark som idag.

Elevens bästa måste vara utgångspunkt i debatten. Vi är de första att medge brister i kommunala skolor. Just därför har SKL, i samarbete med sina medlemmar, startat en rad kraftfulla satsningar för att utveckla den kommunala skolan. Satsningar som borde ha initierats långt tidigare, men som nu genomförs med full kraft. En stor grupp kommuner deltar till exempel i vår stora matematiksatsning och i ett projekt för att utveckla skolans arbetssätt. Nästan samtliga kommuner har på kort tid sökt medel för att inrätta karriärtjänster. Att påstå något annat är taget ur luften.

I debatten om skolan har svartmålning blivit det normala. Brister måste åtgärdas. Men det är dags att ordentligt lyfta fram det stora kunnande och engagemang som finns i de flesta kommuner om ledning, uppföljning och vad som leder till bättre resultat. Och inte minst de tusentals lärare som både har god ämneskunskap och är skickliga pedagoger.

För att skolan ska utvecklas framöver krävs mer av gemensamt ansvar. Vi behöver ett nära samarbete mellan lokala beslutsfattare och skolans yrkesgrupper. Vi behöver utgå från vad forskningen säger, till exempel om ökat lärande mellan lärarna. Vi behöver också ta fasta på det som är bra i skolan och de lärare som gör skillnad för elevernas varje dag. Det är modellen för framtidens skola.

Anders Knape
ordförande, Sveriges Kommuner och Landsting

Maria Stockhaus
ordförande i SKL:s utbildningsberedning

Kontakt

Pressjour: 08-452 71 01

Följ SKL på Twitter:
twitter.com/s_k_l
Gilla SKL på Facebook


Repliken har publicerats på dn.se, 2013-12-10.