Alerta Bokförlaget

Rendezvous i Wien med berömda kompositörer

Blogginlägg   •   Jun 24, 2014 14:28 CEST

Är det så med oss människor att vi gillar se på och höra om när andra träter och slåss? I Mozart Haus i Wien pågår just nu och fram till 11 januari 2015 utställningar om Antonio Salieri och Christoph Willibald Gluck. Christoph Willibald Gluck var en av klassicismens främsta operakompositörer. Glucks 300 åriga födelsedag firas i år och Mozart Haus uppmärksammar honom så väl med en utställning som konserter i Mozarts våning på Domgasse 5 i Wien.

Vad gäller Antonio Salieri vill man ge en helt annorlunda bild av honom som person än den som filmen "Amadeus" gör gällande. Om utställarna har rätt, måste det ha uppstått ett missförstånd någonstans mellan mitten av 1700-talet och vår tid. Här presenteras en man, som, tvärt emot vad filmen "Amadeus" framhåller, inte alls ville stå i vägen för eller var avundsjuk på Mozarts repertoar. Istället var han full av beundran för Mozarts verk. Har Regissören Miloš Forman och manusskribenten Peter Shaffer kanske tillåtit sig en egen tolkning eller var det hela ett marknadsföringstrick? Hur som helst har filmen medverkat till att Salieri, som hade hunnit falla i glömska, numera blir ihågkommen som den världsberömde kompositör han en gång var.

Antonio Salieri ska ha varit en man med ett explosivt temperament, men som ändå hade förmågan att kontrollera sitt humör. Han sägs ha haft för vana att ge med sig även om han visste sig ha rätt i sak, var alltid beredd att kompromissa för husfridens skull.

Enligt bevarade dokument fanns det inga intriger mellan Salieri och Mozart. Istället samarbetade de två kompositörerna. Till exempel skrev de den försvunna kantaten (KU 477a) tillsammans år 1785.

Antonio Salieri föddes 1750 i Legano i den dåvarande republiken Venedig, numera Verona.  Han studerade först i Venedig bl.a. för sin äldre bror, violinisten och kompositören Francesco Salieri.   Därefter tjänstgjorde han som organist och tenor i San Marco. År 1766, vid sexton års ålder, begav han sig till Wien på uppmaning av Leopold Gassmann.

Fyra år senare, den 10 januari 1770, uppfördes hans första opera "La Donne letterate" i den berömda musikmetropolen Wien. Ryktet om hans framgångar spreds i Europa och året därpå, 1771, fick han ett erbjudande från Kungliga Operan i Stockholm. Men kejsar Joseph II "avrådde" Salieri från att följa inbjudan. Kejsarens ord var lag och Salieri hade bara att lyda. Kejsaren var mycket kulturintresserad och ville behålla honom i Wien.

År 1774 blir han efterföljare till sin mentor Florian Leopold Gassmann som kunglig kejserlig kammarkompositör i Wien. Gassmann var också den som arrangerade de första konserterna för allmänheten i Wien genom den sociala musikföreningen"Tonkünstlersozietät", som arbetade för änkor och barn till avlidna tonkonstnärer. Dessförinnan hade konsertverksamheten varit wieneradelns höga nöje med privatkonserter i rika adelshem.  Antonio Salieri var en skicklig pedagog och fick i uppdrag att utbilda Gassmanns båda döttrar, Anna Fux och Therese Rosenbaum. De blev båda berömda sångerskor, den senare en berömd Mozarttolkare.

Många av de idag mest spelade kompositörerna har en gång varit Salieris elever; Ludwig van Beethoven, Carl Czerny, Franz Liszt, Giacomo Meyerbeer, Xaver Süssmayr och Franz Schubert. Konstanze Mozart lät yngste sonen Franz Xaver Wolfgang Mozart undervisas av Salieri.

Sina kompositioner skrev Salieri plikttroget i tjänsten, men brydde sig inte om att marknadsföra musiken själv, det gjorde andra för honom. Vid kejsar Leopold II 's kröningsmässa föredrog han till och med Mozarts kyrkomusik framför sin egen. Salieri komponerade även sånger som idag tillskrivs Franz Schubert.

Antonio Salieri sägs bland annat ha satt upp "Figaros Bröllop" på spelplanen i stället för ett av sina egna verk. Han hade börjat tonsätta "Cosi fan tutte", men överlät uppdraget till Mozart och Lorenzo da Ponte, som skrev librettot. 

Fortsättning följer...

Min senaste dokumentärroman "För inte så länge sedan" skildrar samhället för 100 år sedan och människors livsvillkor. Våra förmödrar, de som kämpade för kvinnors människovärde, rätt till utbildning, rösträtt och ett jämställt liv, har bidragit till senare generationers välstånd. Ur ett kvinnligt perspektiv ser historien med mannen som norm annorlunda ut.  

Lilian O. Montmar, författare

Recensioner av dokumentärromaner och e-böcker finns på Bokförlaget Alertas hemsidahttp://home.swipnet.se/Alerta 

Välkommen att se en kortfilm om boksläppet i ABF-Huset den 17 mars :
 https://www.youtube.com/watch?v=6go58pAa5vY&feature=youtu.be

Se även Kunskapskanalen: http://www.ur.se/Produkter/174398-En-bok-en-forfattare-Maria-Magdalena-Mathsdotter?product_type=programtv&q=samer

Köp eller beställ boken på Bokrondellen, Adlibris, Bokus, Bokia eller i närmaste  bokhandel.