Alerta Bokförlaget

Skolbiblioteken måste uppvärderas, inte läggas ned.

Blogginlägg   •   Okt 31, 2010 11:17 CET

Utbildade bibliotekarier och lärare är duktiga på att väcka ungdomars intresse för litteratur. Statistiken visar att var tredje elev eller cirka 450 000 grundskolebarn saknar tillgång till ett skolbibliotek, något som ju självklart även gäller elevernas lärare. Vi riskerar att få en uppväxande generation som saknar ett viktigt verktyg för att kritiskt granska och förstå dolda budskap. Unga människor kan lätt bli offer för propaganda av olika slag. I en värld där politiska rörelser som intresserar sig för gränsdragningar växer sig allt starkare, är det en farlig utveckling.

Skolklasserna hänvisas till folkbiblioteken, som ofta ligger långt ifrån skolan.  Sådana är förhållandena i Södertälje, där många klasser måste resa med buss till Luna-Biblioteket. Eftersom även fritidsgårdarna läggs ned på många håll, blir de kvarvarande biblioteken till högljudda samlingsplatser för ungdomarna. När kommunerna måste spara, centraliseras även kommunbiblioteken eller läggs ned. Då behövs det heller inte så många utbildade bibliotekarier. De kan i sin tur inte ersättas av lärare, eftersom bibliotekskunskap inte ingår i lärarutbildningen. I förlängningen handlar det kanske även om själva biblioteksutbildningen, vars inriktning på förmedlingen av skönlitteratur behöver stärkas både kvalitetsmässigt och kvantitativt.

Nationella skolbiblioteksgruppen (NSG) har låtit Jenny Henning Ingmarsson genomföra den första kartläggningen i sitt slag i Sverige om vad som finns klarlagt om elevernas skolarbete i skolbiblioteken. Kartläggningen omfattar några av grund- och gymnasieskolans ämnes- och kunskapsområden.

Hon skriver: ”Vi ville veta mer om bl.a. på vilket sätt lärarna inom olika kunskapsområden samarbetar/inte samarbetar med skolbiblioteken.  Vi ville också veta hur olika kunskapsområden är representerade i skolbiblioteken. Mer om detta finns att läsa på:

 http://www.skolbiblioteksgruppen.se/pdf/kunskapsoversikt.pdf                 

Litteraturen är lika viktigt för den unga som för den åldrande människan. Om man läser skönlitteratur lär man sig sätta ord på och uttrycka tankar och känslor. När man läser tidningar och tidskrifter får man en fördjupad insikt i vad som händer i samhället utöver det som radio och teve förmedlar. Man tillägnar sig förmågan att göra sin röst hörd i företag, hos myndigheter och i föreningar.  Att göra sin stämma hörd är en demokratisk rättighet som är lika mycket värd som rösträtten. Man kan ta del av och vara aktiv inom politik och media. Man lär sig att förstå sina skyldigheter och att ta tillvara sina rättigheter. Därför är biblioteken så viktiga.

 Lilian O. Montmar, författare och biblioteksregionsombud