Alerta Bokförlaget

Tankar i väntan på resultaten av PISA-studien 2009

Blogginlägg   •   Nov 15, 2010 12:36 CET

På uppdrag av Södertörns högskola genomfördes 2007 en pilotstudie av utfallet av resultaten av PISA-studien i flera svenska och utländska skolor  (Programme for International Student Assessment), som jag själv deltog i. Vi koncentrerade oss på vissa skolor i södra och nordvästra Stockholm och i Västerbottens län. Dessutom jämförde vi resultaten med skolor med liknande upptagningsområde i Österrike.

Syftet med PISA-studierna är inte att mäta hur väl eleverna har uppnått läroplanens mål i läsförståelse, matematik och naturvetenskapliga ämnen, utan att testa hur eleverna förmår omsätta sina skolkunskaper i det dagliga livet. Det som testas måste inte ha varit en del av läroplanen. Det kan därför antas att en del elever har klarat av sina skolämnen väl, men ändå inte uppnått bra resultat i PISA-studien och tvärtom.

Våren 2007 saknade 23,9 procent av avgångseleverna i grundskolans årskurs 9 fullständiga betyg. De blev inte godkända i ett eller flera av grundskolans ämnen. Genom att utvärdera resultaten och jämföra dem med andra internationella jämförande studier kan deltagarländerna upptäcka sina egna systems starka och svaga sidor, något som i förlängningen borde leda till en förbättrad skola.

Resultaten i PISA 2006 visade att svenska 15-åringar placerade sig över OECD-genomsnittet i läsförståelse och på genomsnittet i matematik och naturvetenskap. Det är därför anmärkningsvärt att allt fler elever i Sverige inte klarar övergången från åk 9 till gymnasiet. Enligt Skolverket har andelen elever, som inte uppnår behörighet till gymnasiet, ökat med 30 procent sedan 1998. Drygt 10 procent av gymnasieeleverna avbryter sina studier i förtid. 11,8 procent av gymnasieeleverna avslutar sina gymnasiestudier utan fullständiga betyg.

Vilka faktorer är det som i högre grad orsakar att skolarbetet misslyckas? Av utvärderingen framgår att kombinationerna manligt kön, låg utbildningsambition, invandrarbakgrund, låg socioekonomisk status och brist på inlärningstradition i hemmet bidrar.

Enligt studien 2006  hade pojkarna 11,4 procent lägre meritvärderesultat än flickorna i samma årskurs. Generellt mognar flickor tidigare än pojkar och läser mer. De elever som är bättre på att läsa och förstå text, är också bättre på att lösa matematiska problem. Elever med ett annat första språk än målspråket i skolan och med utrikesfödda föräldrar har det dubbelt svårt i skolan. Det finns också ett konstaterat samband mellan en god relation elev - lärare och goda skolresultat. Antalet unga med psykiska problem ökar samtidigt som antalet stödpersoner i skolan minskar.

Skolan har en kompensatorisk roll. Förutom att förmedla kunskap ska den även vara fostrande och stödjande. Därför måste lärarnas arbete med värdegrunden främjas. Visst behöver vi visioner, men modern pedagogisk forskning pekar på vikten av lärarnas solida ämneskunskaper, insikter i och kunskaper om den internationella utvecklingen och en undervisning som baserar sig på verkligheten och inte endast på ideologiskt tänkande.

Duktiga elever hjälper till att höja resultaten för alla elever i klassen. Ett fenomen är att duktiga elever känner sig mer uttråkade än genomsnittliga. Problemet är vanligare bland infödda elever än bland tvåspråkiga elever och minst signifikant i etniska friskolor.

Bråk och oljud är vanligt förekommande och läsfärdigheten är svagast i skolor med högst antal elever som klagar över oordningen. Allt detta vet vi, ändå gör vi för lite åt det. Elevernas prestationer kan påverkas om lärarna använder rätt pedagogik. Vi måste visa tillit till alla elevers förmåga och även värna om de duktiga och från början skolintresserade eleverna!

Lilian O. Montmar, adjunkt och författare