B-Open Nordic AB

Tillväxtverket, vi får det vi betalat för

Blogginlägg   •   Jul 30, 2012 12:10 CEST

DN har granskat Tillväxtverket och funnit att man under 1,5 år spenderat 16,5 miljoner på konferenser och interna utbildningar och där hela 7,5 miljoner gått till interna nöjen som spa-besök, vin-provningar och annat. Generaldirektör Christina Lugnet svarar att ”hon är chockad” och skall nu själv attestera denna typ av utgifter. Vad är det som gör att hon inte vet vad personalen sysslar med? Är hon inte själv aktiv i deras utveckling? Vad är det för ledarskap vi har på Tillväxtverket? Det räcker inte med att skylla på att det skall finnas policy och strategier för detta om man inte vet vad egna organisationen sysslar med.

Jag tyckte mig se en positiv trend från Regeringen för några år sedan att man skulle sluta rekrytera tjänstemän med ”erfarenhet av politiskt styrda organisationer” och fokusera på människor från "marknaden". När det gäller myndigheter som skall förstå bank och finans, samt kunna förhandla med dessa intressenter, så skall man rekrytera från marknaden. När man rekryterade en generaldirektör till PRV, så gjorde man också detta från marknaden vilket var bra. Samma sak med Vinnova, man valde en ledare från marknaden med stor erfarenhet av forskning och utveckling. När man rekryterade en generaldirektör till Tillväxtverket så valde man en kommunchef som var specialist på kommunalt arbete i Norrbotten.   Tillväxtverket som myndighet är knappast en framgångssaga. Den skulle ersätta Nutek och Glesbygdsverket. Varför man valde Christina Lugnet att leda detta var kanske att hon var erfaren av glesbygd? Min kritik är egentligen inte mot Christina Lugnet för om man valt henne så är det ägarna som får stå till svars för sina val av ledare och hur man visar resultat. Vad är det för tillväxt som nu kan visa upp genom denna "nya" myndighet? Det har gått 3 år så man borde visa tydliga resultat vid det här laget. Vad är det för plan och strategi man har med myndigheten? Vilka klara mätbara mål har man idag?

Börja anställa människor som kan tänka pengar

Skall vi rekrytera ledare till våra skolor så är det bra om vi anställer akademiker som även kan pedagogik och har stor empati för andra. Om vi skall rekrytera ledare för att utveckla bolag och ekonomisk tillväxt så behöver de faktiskt erfarenhet av detta. Jag tycker inte Vinnova och Innovationsbron har den strategi den borde ha med tanke på vilken kompetens man har inom organisationen. Det finns mycket mer att göra när det gäller samverkan mellan myndigheter och organisationer. Det finns ingen verklig plan eller belöningssystem för detta idag. Troligen behövs det också politiska ledare som förstår verksamheten och har en klar idé om vilka mätbara mål man kan ha med verksamheten.

Det räcker inte med att ta bort bonus och pensionsavtal för att skapa världens bästa ledare. Om man även rekryterar ledare som kan och har byggt företag med egna pengar så kan de ofta "tänka pengar" och har bättre uppfattning om utgifter och hur de kan kopplas till intäkter. Om vi har ledare på myndigheter som inte deltar, följer upp eller har koll på personalens aktiviteter för att utbilda och utveckla sig själva så är det än värre för då anser jag att man knappast är den ledare av ett kunskapsföretag eller organisation som jag tycker vi behöver. Svara man som ledare att man inte har en aning om sin egen verksamhet är inte detta ett svar som jag som ägare skulle acceptera. Vad är man då för en ledare?

Skulle jag som ägare rekrytera en VD som inte deltar i att utveckla personalen och inte har koll på utgifter och intäkter? Skulle jag ha en säljchef som inte kan svara på siffror om marknadsandelar, marknadskampanjer, försäljning kopplade till kampanjer och aktiviteter, marginaler mm? Knappast och detta är något "ägarna" till Tillväxtverket måste fundera över. Sedan är inte problemen inom statlig och kommunal förvaltning och ledarskap kopplade till en person. Det är många gånger kopplade till en gammal syn att man inte söker nya idéer, nya personer som utmanar och frågar.

Jag menar inte att Christina Lugnet är en sådan person för jag känner inte henne eller har arbetat med henne. Jag kan dock mycket tydligt se och möta "ledare" som bevakar sin egen organisation och budget. Man stämplar in, ut, och gör det man skall men inte så mycket mer. Man säger vid offentliga möten man skall samverka och samarbete men när mötet är över går alla tillbaka till sitt och inget händer. Vi söker idag personer med ”erfarenhet av politiskt styrda organisationer” som inte utmanar och frågar. Vi skapar inte belöningar och incitament för människor att göra det lilla extra.

Vi behöver nog en gång för alla utmana våra politiska ledare och se till att de också visar upp bättre mätbara mål med varje enskild verksamhet samt bättre kan motivera sina val av ledare för att uppnå dessa mål. Vi borde söka fler som utmanar vad politiker säger och tycker med erfarenhet och nyfikna frågor. Vi behöver fler personer med praktisk erfarenhet från fältet för verkligen utveckla och förbättra vår förvaltning inom specialområden som utbildning, vård, arbetsliv- och näringslivsutveckling. De måste både kunna leda samt aktivt arbeta för att utveckla denna verksamhet. Inte bara försöka förvalta och bevaka sina ekonomiska anslag. För att förstå ekonomi är det bättre om man har arbetat med egen plånbok för då brukar man kunna "tänka pengar". För att kunna utveckla i rätt riktning är det bättre om man har praktiskt erfarenhet av det område man skall leda och där tycker jag kanske vi brister inom många områden. Sedan skall man inte skylla på ledare som måste arbeta utan klara mätbara mål. Där kan vi rikta kritiken mot våra folkvalda ägare och deras representanter.

Joachim Davidsson
E-post (post@joachimdavidsson.se)
Liberal debattör inom innovation och entreprenörskap
www.joachimdavidsson.se