Alerta Bokförlaget

Upplevelser i Marrakech och av en annan tid. Avsnitt 1

Blogginlägg   •   Feb 06, 2011 15:06 CET

Marockos varierande natur, gamla historia och kultur samt dess fascinerande folkliv, som ibland kan vara mycket påfrestande, bjuder på många intressanta intryck. Resan till Marocko blev en resa in i en främmande värld, rik på upplevelser, som både var omskakande och ibland chockerande. Jag vill försöka ge en liten föreställning om sevärdheter i Marrakech och i kuststaden Essauouira och på vägen berätta något om marockanernas levnadsvillkor i ett av de fattigaste och mest outvecklade länderna på Afrikas nordkust.

Staden Marrrakech har en enda färg, den ockraröda. Husen är ockraröda, murarna och moskéerna är ockraröda och ockraröda är ibland även den traditionella manliga klädseln, kaftanen. En vanlig tolkning av ockrans betydelse och funktion är att den röda färgen symboliserar liv och död.

Det 150 x 100 meter stora torget i Medinan, Djemaa el Fna är Marrakechs händelsecentrum, stadens hjärta pulserar här. Platsen är originell och speglar stadens affärsverksamhet och aktiviteter i ett enda kaotiskt virrvarr dygnet runt. Handelsmännen bjuder med lock och pock ut frukt och grönsaker, livsmedel och prylar av alla de slag till försäljning i stånden, på kärrorna, på marken och på träbräden. Kläder för män, kvinnor och barn ligger i köpstånden eller hänger på galgar. Här tävlar män med våghalsiga knep för att tjusa sina ormar och sin publik.  Försäljare iförda stora färggranna hattar med pinglor och kosor hängande från axlarna erbjuder den törstande passanten vatten. Här kan man köpa allt från löständer, lösgommar och handväskor till knivar och kaftaner.

Tiggare försöker dra folks uppmärksamhet till sig genom att häftigt blåsa i stora plåtrör så att man tvingas hålla för öronen för att inte trumhinnorna ska spricka. Små apor skuttar omkring och gör konster, åsnorna trilskas på åsnors vis att åtlyda sina herrars förmaningar. Körkarlarna sparkar på de liggande djuren som om de vore av något annat än kött och blod. Hönsen kacklar och tupparna galer med halsarna inklämda mellan ribborna i trälådorna. Råkar man fotografera någon av aktörerna eller deras djur, är de genast framme och kräver sin tribut, medan andra personer poserar i lustiga ställningar för att locka till sig fotograferna. Efter den tredje bönestunden förvandlar sig platsen till en riktig friluftsteater med non-stop-program av sagoberättare, musiker, sångare, dansare, akrobater, trollkarlar och spåmän. Här äter man och umgås och i de omgivande husen bor konstnärer och författare, eftersom staden är billig att leva i. År 2001 upphöjde Unesco torget till världskulturarv.

Kädseln bland de yngre invånarna är inte alltid likadan som den som bärs av den äldre generationen. Jag ser traditionellt klädda helt beslöjade kvinnor som promenerar hand i hand med sina jeansklädda döttrar i korta västerländska jackor, men här promenerar även unga kvinnor i västerländska kläder och med huvudduk över håret och en inköpskorg i handen. Här finns alltså alla klädmoden representerade. Kvinnorna är talrika överallt. De sitter på kaféerna och restaurangerna utan herrsällskap, en företeelse som det alltid pratas om i Europa att den inte förekommer för hederns skull! Raka, stolta kvinnohuvuden bär stora bördor. Vi ser endast ett fåtal barnvagnar ute på gatorna, barnen bärs istället i en schal på kvinnoryggarna.”Bonjour madam! Bonjour monsieur!” En doft av tolerans och vänlighet ligger över staden.

Stadsturerna utgår från det stora torget Djemaa el Fna, där även annan sightseeing erbjuds turisterna, exempelvis rundturer med parhästekipage. Självutnämnda guider konkurrerar högljutt med varandras priser, medan turistbyråernas företrädare häftigt hävdar sin auktoritet och kunskap om Marrakech och dess omgivningar. Som turist kan man välja och vraka mellan heldagsturer upp till Atlasbergen med egen chaufför i en liten privat taxibil eller i en stor Mercedes för den delen, eller vad sägs om en guidad tur till fots genom staden? Vi valde att sätta oss på överdäcket i en turistbuss för att lättare få en överblick över Marrakech och dess utkanter.

Det finns två turer att välja mellan. Den korta, som omfattar stadens inre delar och den långa, även kallad ”det historiska Marrakech”.  Fördelen med denna buss är att man löser en tolvtimmars eller en tjugofyratimmars biljett (det blir kolmörkt klockan 18.00) och kan under den valda tiden stiga av och på bussen varhelst man önskar. I priset ingår även hörlurar och man kan välja mellan fem språk för att lyssna på den inspelade guidningen. Så avgår bussen och vi kan observera trafikkaoset ovanifrån.

Fortsättning följer

Lilian O. Montmar

hemsida: http://home.swipnet.se/Alerta