ViaMedici

Vad är ett hjärtstopp egentligen? Del 2

Blogginlägg   •   Aug 15, 2015 14:02 CEST

Normalt har hjärtat en regelbunden aktivitet som vi kallar Sinus-rytm. Hjärtat bara pickar och går. Men så kommer det plötsliga hjärtstoppet. Vad är det? För enkelhets skuld delar jag in det i fyra varianter:

  1. Kammarflimmer
  2. Kammartackykardi
  3. Asystoli
  4. PEA (Pulseless Electric Activity, kallades förr Elektromekanisk dissociation)

Kammarflimmer är det vanligaste tillståndet vid hjärtstopp. Bland alla de elektriskt uppladdade hjärtmuskelcellerna så har någon cell fått för sig att börja aktivera sig utan att den har fått signal om det i det avancerade ledningssystemet i hjärtat. Aktiviteten sprider sig oorganiserat från muskelcell till muskelcell. Det uppstår ett kaos med muskelceller som utlöser sig hit och dit. Denna oorganiserade aktivitet leder inte till att hjärtat drar ihop sig som det ska för att pumpa ut blod.

Det enda effektiva sättet att få stopp på detta är att skicka en elektrisk stöt genom hjärtat så att alla muskelcellerna utlöses på en gång och att hjärtat därefter startar sin sedvanliga arbetsordning i Sinus-rytm.

Kammartackykardi (VT) är mindre vanligt som orsak till hjärtstopp.

Hjärtmuskelcellerna i en hjärtkammare löper amok här på samma sätt som vid kammarflimret, men har en mera sammanhållen rytm. Hjärtats kammare går snabbt och ineffektivt men samtidigt. Mönstret på EKG-remsan här intill visar att ibland är EKG-komplexen stora, ibland små. Det beror på att den elektriska aktiviteten i hjärtkammaren snurrar runt. Ibland mot EKG-elektroden, ibland åt sidan. Det varierar hur på veckad man blir av en sådan här Kammartackykardi (VT). Somliga är tämligen opåverkade, medan andra blir medvetslösa. En svårighet är att en EAD har svårt att avgöra om den ska utlösa på en VT. Vid kammarflimmer är det enkelt, där är ström det enda som hjälper. Vid VT är ström det sista alternativet. Den AED som ViaMedici marknadsför (HeartSine)är den enda som kan avgöra detta bland hjärtstartarna, för den mäter impedansen i bröstkorgen. Impedansen ändras rejält om det inte förekommer något större blodflöde genom bröstkorgen.

Asystoli är ovanligt.

Det beror oftast på ett fel i hjärtats elektriska kabelsystem så att signalerna från Sinusknutan inte utlöser några hjärtslag. Typiskt är att man ser P-vågen, som är signalen från Sinus-knutan, men att den inte utlöser aktivitet i hjärtkamrarna.Det kan inte botas med defibrillering. Däremot med rent medicinska åtgärder och kanske pacemaker.

PEA (Pulseless Electric Activity, kallades förr Elektromekanisk dissociation)

Ses oftast i slutskedet av en svår hjärtsjukdom. De elektriska signalerna kommer genom ledningssystemet och det ser på EKG ut som om hjärtat slår, men hjärtmuskeln är så svag att det inte blir någon utpumpning.

Gemensamt för alla dessa tillstånd är att det primära omhändertagandet är effektiv HLR. Var som en tax. Envis och uthållig.