Sveriges Kommuner och Landsting

Vägtullar – dyrt och orättvist

Blogginlägg   •   Feb 20, 2013 10:59 CET

Regeringen har föreslagit vägtullar för att finansiera de broar som planeras över Sundsvallsfjärden, Motalaviken och Skurusundet. Men är det en bra idé att finansiera nya broar och tunnlar med tullar? Nej - säger vi på Sveriges Kommuner och Landsting.

Visst finns det ett stort behov att öka investeringarna i infrastrukturen. Vägar och järnvägar har eftersatts under många år. Skurubron i Nacka är bara ett exempel, där dagens bro har så låg kapacitet att den hindrar tillväxten i Värmdösektorn och dessutom leder till många trafikolyckor. Många angelägna objekt riskerar att inte realiseras under det kommande decenniet

Och visst behöver vi hitta nya sätt att finansiera det svenska vägsystemet. Men att införa vägtullar är ett systemskifte i svensk trafikpolitik. Regeringen har inte utrett möjliga alternativ och vilka för- och nackdelar olika avgiftssystem skulle medföra för staten, kommunerna och trafikanterna.

Det finns minst tre skäl mot att ta betalt av trafikanterna med tullar:

  • Vägtullar är en orättvis finansieringsform. Det finns inget logiskt skäl varför trafikanterna kring Sundsvall ska behöva betala sin förbifart med avgifter, medan man t.ex. i Uppsala har fått sin förbifart via skattemedel. Vägtullarna innebär att invånarna i områdena runt Sundsvall, Motala och Nacka/Värmdö drabbas av en form av särbeskattning, som invånarna i andra delar av landet slipper.
  • Vägtullar kommer att styra trafiken på ett sätt som inte är önskvärt. Avgift på den nya bron i Sundsvall leder till att många trafikanter väljer den gamla genomfarten genom stadskärnan, trots att den nya bron både ger väsentligt bättre trafiksäkerhet och mindre miljöpåverkan.
  • Administrationen av vägtullar för enskilda objekt är dyrt. Internationella erfarenheter visar att enbart inkassering av avgifterna kan kosta ända upp till cirka 20 procent av vad man tar in. Och då räknas inte trafikanternas egna kostnader in, för att informera sig om systemet och hantera sina betalningar. Dessutom innebär tullar ökat besvär för trafikanterna.

Det finns andra former av avgifter för att finansiera infrastrukturen. Ett exempel är det avgiftssystem som Schweiz, Österrike, Tjeckien, Slovakien, Slovenien och Ungern har infört på senare år. Systemet bygger på att personbilar betalar en extra avgift för att använda det högklassiga vägnätet, dvs. motorvägarna och motortrafikleder. All trafik där kräver ett klistermärke på vindrutan. Systemen är relativt enkla att administrera, ger avsevärda merintäkter och har liten styrande effekt på bilisternas vägval, eftersom flertalet bilister väljer årsabonnemanget. När detta är betalt finns inget skäl till att inte välja den bästa vägen, dvs. motorvägen/motortrafikleden. Ur rättvisesynpunkt uppfattas det också som acceptabelt att betala en extra avgift för att få tillgång till de högklassiga vägarna. Nu bjuder vi in regeringen till en diskussion om bättre alternativ än vägtullar.

Anders Knape
Ordförande, Sveriges Kommuner och Landsting

Debattartikeln har publicerats i Motala Vadstena Tidning, vecka 7 (11-14 februari 2013).