Intervju med Gävle Energi: "Ett konstruerat system blir aldrig helt bra"

Vi har ställt ett antal frågor till några svenska elhandelsbolag kring elcertifikatmarknaden. Anton Holton från Gävle Energi berättar om hur de och deras kunder påverkas av elcertifikatmarknaden, hur de har hanterat större förändringar som kvotpliktshöjning och vad som är för- och nackdelar med systemet.

Hur påverkas elhandelsverksamheten av elcertifikatmarknaden?

I det stora hela så är det irrelevant för oss som elhandelsbolag vad elpriset eller elcertifikatpriset är då den kostnaden går över till kund. Elcertifikat köps in till marknadspris i samband med nytt kundavtal och kostnaden läggs på kunden genom att bli en del av avtalspriset. Men en viss risk har man ju alltid i den här typen av verksamhet, bl.a. i att det inte alltid går att prissäkra helt momentant och då uppkommer en prisrisk.

Prissäkras era avtal alltid back-to-back? Hur långa avtal har ni?

Huvudprincipen är att de ska säkras i stort sett back-to-back. Men det går inte alltid att genomföra direkt på samma sätt som för elen, t.ex. då elcertifikat ibland behöver köpas i större batchar. Dessutom är likviditeten sämre på elcertifikatmarknaden. Det leder till en viss prisrisk men den är inte så stor. Att elcertifikat går att spara ger också en större flexibilitet. Kundavtalen är på 1-3 år.

Har ni även producenter som kunder och hur intresserade är de i så fall av elcertifikatmarknaden?

Ja, det har vi. Vi har dels den interna produktionsenheten som våra interna kunder och sen har vi också småskaliga producenter som är elcertifikatberättigade. Hos producenter finns ett stort intresse för elcertifikatpriserna och vi ger rådgivning till dem. De är intresserade av politiken, pipeline för projekt och var priserna är på väg. Det gäller då både för nyinvesteringar och för befintliga projekt.

Hur hanterar ni större förändringar, t.ex. ökad kvotpliktskurva?

Vi kunde tyvärr inte föra det vidare till våra kunder sist. Vi vet att flera andra elhandelsbolag hade avtal som möjliggjorde att den ökade kostnaden lades på kundavtalen. Vi valde dock i alla fall att köpa in merparten av det nya behovet direkt när vi fick kännedom om de nya kvoterna. Vi beräknade hur många tillkommande elcertifikat som skulle behöva köpas in under avtalsperioderna och sedan köpte vi in den volymen med hjälp av passande terminskontrakt på en gång. Vi pratade med en del andra aktörer som valt en annan strategi. De som har haft större riskportföljer har t.ex. kunnat vänta med att köpa in dessa elcertifikat om man bedömt att det varit lämpligare prismässigt. Man har lagt upp en inköpsstrategi. Det beror på vilken syn man har på risk i bolaget.

Vad anser ni är för- och nackdelar med elcertifikatsystemet jämfört med andra stödsystem?

Generellt finns det ju två sätt att subventionera och lägga ut kostnaden på konsumenter och det är genom en skatt eller en elcertifikatsavgift. På sätt och vis är det krångligare med en elcertifikatavgift då många konsumenter inte förstår skillnaden och det kan vara svårt att förklara prisförändringarna. Samtidigt är det ju bra med att det är ett marknadsbaserat system som styrs av tillgång och efterfrågan. Problemet är väl att det är ett konstruerat system och det blir ju aldrig helt bra. Kontrollstationerna är för långt bort och priserna är ju samtidigt helt beroende av utbud och efterfrågan. Det blir lätt ”bubbeleffekter”. Samtidigt har ju feed-in tariffer varit väldigt dyrt, det räcker ju att titta på Tyskland…

Men producenterna har det inte lätt i vårt system. Anläggningarna har en teknisk livslängd på ofta runt 20 år men har samtidigt en marknad som sträcker sig bara några år fram. Sen finns det ju detaljer i systemet som kan göras bättre. Det nya förslaget att elproduktion vid negativa priser inte ska ge elcertifikat är till exempel vettigt. Denna typen av justeringar måste göras. Även om det kanske inte är så bra för producenterna som förut ”i alla fall fick elcertifikaten” dessa timmar.

Ladda ner alla intervjuer i rapporten Elcertifikat #11

Vill du löpande ha rapporten direkt i din inkorg? Maila din e-post adress till info@bodeckerpartners.com så registrerar vi din prenumeration av rapporten.

Vi tar gärna emot feedback, frågor och förslag på intressanta ämnen till våra Insyn-reportage. Kontakta vår analyschef Mia Bodin, mia@bodeckerpartners.com

För att läsa mer om Bodecker Partners och vårt koncept kring Elcertifikat och Private Energy, besök vår hemsida www.bodeckerpartners.com