Allmännyttan i Europa har mycket att lära av varandra

Under vårens två första riktigt soliga och varma dagar i slutet av april åkte vi till Köpenhamn för att lära oss mer om arbetet med sociala frågor i den europeiska allmännyttan. Sammanfattningsvis handlade konferensen om hur allmännyttiga bolag kan utveckla sitt arbete för att öka hyresgästernas välmående, sysselsättning, utbildningsnivå, trygghet och gemenskap. I stadsdelen Albertslund i utkanten av den danska huvudstaden samlades vi tillsammans med deltagare från Frankrike, Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Italien, Sverige och Danmark för två dagar med diskussioner kring både strategiska och praktiska frågor.

Ett danskt exempel vi fick höra om handlade om sociala investeringar och hur bostadsorganisationen BO-VEST arbetar långsiktigt och strategiskt tillsammans med Albertslunds kommun. Tillsammans utvecklar man sociala översiktsplaner för fyra år framåt där även arbetsfördelningen mellan bostadsbolag och kommun tydliggörs. Marginaliserade områden får inom ramen för den sociala översiktsplanen extra medel på samma sätt som utvecklingsområdena får extra medel av AB Framtiden. Det sociala ansvarstagandet och sättet att arbeta på påminde oss mycket om arbetet i allmännyttans sex utvecklingsområden i Göteborg, framförallt vikten av att samverka med stadsdel, polis och civilsamhälle för att förbättra boendemiljön.

En mer komplicerad fråga som diskuterades var hur effekterna av sociala åtgärderna i projekt där de boende är deltagare kan mätas och följas upp. Redan i projektens inledning blir det svårt eftersom man måste fråga sig vad det är man egentligen mäter och varför? Vems mål är det som följs upp, investerarnas övergripande mål eller deltagarnas personliga mål? Vems perspektiv är det som beaktas och vilken tidslinje räknas? Vi kände igen oss i svårigheterna att skapa kontinuitet i ett projekt över längre tid och de konflikter som kan uppstå mellan satta projektmål och hur deltagarna ser på sin investerade tid i aktiviteterna.

Under konferensen var även två studiebesök inplanerade. Vi började med att besöka Hyldespjaeldet, ett område från 1970-talet med en idyllisk, småskalig karaktär och fina grönytor med många odlingsmöjligheter. Området har dessutom en minikretsloppspark, ett gemensamhetshus med café, offentlig konstutställning i utemiljön och djurhållning som får- och lammhägn och hönsgård. Vissa av sakerna, som t.ex. återbruksverksamhet och odling kände vi igen från Bostadsbolagets områden, men det fanns mycket annat att inspireras av och idéer att ta med sig hem. Efter turen i vårgrönskan bytte vi miljö och åkte in till Nørreport i centrala Köpenhamn för att besöka Mjølnerparken, ett område med ca 500 lägenheter och hyresgäster från hela världen. Området står inför en omfattande renovering för att blanda upp med fler funktioner och upplåtelseformer i kvarteren. Även här fanns ett livligt aktivitetshus med café, träffar för kvinnor, språkträning, hantverk och möjlighet att få hjälp att söka jobb. I direkt anslutning till fastigheterna ligger Mimersparken, en grön stadsoas med en mångfald av aktivitetsytor för alla åldrar.

Dagarna i Köpenhamn påminde oss om vikten av att lyssna på så mångas berättelser som möjligt och betrakta olika perspektiv för att kunna skapa boendemiljöer där människor trivs. Vi lärde oss nya saker om hur vi kan bli ännu bättre på att hitta det unika i varje område och utveckla positiva aspekter tillsammans med de som lever där varje dag.

Tony Rahm, utvecklingsledare i Hammarkullen, och Hilda Wenander, utvecklingsledare i Norra Biskopsgården.