Skip to main content

Skrota LOU – för bättre kvalitet

Blogginlägg   •   Feb 25, 2016 07:15 CET

I Sverige upphandlade kommuner och landsting under 2014 vård- och omsorgstjänster för 65 miljarder kronor. En av idéerna bakom att upphandla vård och omsorg var att involvera privata och idéburna aktörer för att skapa en dynamik för att stimulera nya sätt att jobba. 

I mitten av 90-talet införde man i Sverige Lagen om offentlig upphandling (LOU) som ett resultat av ett EU-direktiv. Intressant är de flesta andra EU-länder har valt att undanta vård- och omsorgstjänsterna från kraven om offentlig upphandling. Och idag över 20 år senare är många – även i Sverige – ganska eniga om att LOU är ett dåligt sätt att köpa vård och omsorg, bland annat därför att det för knepigt att upphandla en sådan komplex verksamhet som vården och omsorgen är.

Vad ska man då göra istället? Målsättningen är ju att skapa bra kvalitet i de tjänster man upphandlar. Under de senaste åren har flera forskare undersökt hur avtal och upphandlingar kan användas för att skapa kvalitet. Här nedan kommer en sammanfattning av två av dessa:

Carolina Camén på Karlstad universitet forskade på upphandling av trafiktjänster och sammanfattade sina resultat så här:

”Resultatet visar bland annat att detaljerade och omfattande specifikationer i kontrakt syftar till att säkerställa att beställaren får vad denna beställt, ett sätt att säkerställa kvaliteten. Detta görs dock på ett mycket rigid och statiskt sätt vilket medför att utföraren har få möjligheter att agera på ett dynamiskt och kundorienterat sätt vilket i sin tur kan leda till att flexibiliteten och möjligheten att vara innovativ hämmas. Vidare visar resultaten på att det skapas en assymmetri i affärsrelationen vilket medför att parterna hämmas i sina aktiviteter. Kontraktet blir ett substitut för förtroende och tillit istället för att användas för att bygga relationer under kontraktstiden.”

Trots att Caméns forskning avsåg kollektivtrafik så känner vi igen oss. Det finns otaliga exempel där man efterfrågar kvantifierbara insatser som t.ex. antal promenader i äldreomsorgen istället för meningsfulla sociala aktiviteter som är anpassade efter individens behov och önskemål. Många upphandlare och politiker är helt enkelt rädda att hamna i juridiska tvister om man skulle ställa krav som är för allmänna. Inom kvalitetsutvecklingen brukar man säga att varje system är perfekt designat för exakt det resultat det ger. Det betyder att LOU är ganska illa lämpad att upphandla vård och omsorg. Är det kanske dags att skrota detaljstyrningen och skapa relationer och tillit istället?

Henrik Eriksson på Center for Health Care Improvement på Chalmers samanställde en kunskapsöversikt över vad vid vet om upphandlingar och kvalitet. Han gick genom litteraturen utifrån ett kvalitetsperspektiv och avslutar sin rapport med följande rekommendationer:

”1. Från ett kvalitetsperspektiv kan (…) LOU avskaffas eller förenklas. Lagen gör att beställare fokuserar på att göra rätt enligt lagen istället för att utveckla inköpssätt som ger hög kvalitet till minsta möjliga skattekrona.

2. Synsättet på hur hög kvalitet uppnås kan behöva förändras hos upphandlande enheter och myndigheter. Dagens synsätt på kvalitet och tillämpning av kvalitetsutveckling leder till relativt låg kvalitet på vård- och omsorgstjänsterna, och att kvaliteten inte heller förbättras.

3. Genom fokus på partnerskap och relationsbyggande kan beställare och leverantörer tillsammans utveckla och uppnå högre kvalitet på sina gemensamma vårdtjänster.


4. Upphandlande enheter kan behöva att i större utsträckning vid upphandling och under kontraktstiden utvärdera kvalitetsmognaden hos leverantören, samt använda indikatorer som mäter resultatet av vården och omsorgen.”

Vi behöver alltså hitta sätt att utforma partnerskap mellan beställare och utförare som leder till att insatserna kan utvecklas utifrån brukares och patienters behov utan att kostnaderna skenar iväg. Det vill säga, vi behöver ha seriösa beställare och utförare som kommer överens om att gemensamt skapa värde för individerna i form av professionella vård- och omsorgsinsatser och samtidigt ta ansvar för de skattefinansierade resurserna.

Bra exempel för detta är de idéburna offentliga partnerskap (IOP) som börjar bildas runtom i landet. Bräcke diakoni är själv en del i ett IOP i Göteborg där vi tillsammans med Göteborgs stad och flera andra idéburna aktörer skapar stöd för ensamkommande barn och ungdomar. Insatserna utvecklas samtidigt som vi ser vilka behov som finns. Partnerskapet sätter spelreglerna för oss aktörer sinsemellan och resurserna hålls inom angivna ramar. Det fungerar och skapar värde för samhället. 

Men vi behöver fler modiga tjänstemän och politiker i Sveriges kommuner och landsting – som vågar prova nya, bättre fungerande alternativ.

/Thomas Schneider
Kvalitetschef, Bräcke diakoni

www.brackediakoni.se/blogg

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera