SVENSKA FORSKARE PRESENTERAR BANBRYTANDE RADIOMETODER FÖR RYMDSTUDIER

Svenska fysiker och matematiker visar hur metoder utvecklade inom laseroptik och kvantkommunikation kan utnyttjas i radioastronomi och rymdfysik. Resultaten publiceras i den ansedda vetenskapliga tidskriften Physical Review Letters den 24 augusti. Rymdfysiker vid Institutet för rymdfysik i Uppsala, teoretiska fysiker i Oldenburg i Tyskland och Moskva, radioastronomer i Glasgow, Skottland samt matematiker vid Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona har lyckats visa hur nya resultat från laseroptik och kvantkommunikation enkelt kan införas i radioområdet. – Man kan beskriva det som att i framtiden kommer det att finnas en knapp till på radion för att byta radiostation. Istället för att byta frekvens, det vill säga ändra hur radiovågorna varierar i tiden, så använder man en annan egenskap hos radiovågorna nämligen hur de varierar i rummet, säger Bo Thidé. Med ett antal små antenner, var och en försedd med en digital radioenhet, kan man enkelt och med hög noggrannhet utnyttja välkända men hittills outnyttjade symmetriegenskaper hos de elektromagnetiska fält som bygger upp radiostrålningen. På detta sätt får man ut mer information ur strålningen än vad som är möjligt med traditionella radiometoder. Resultaten publiceras i den ansedda vetenskapliga tidskriften Physical Review Letters den 24 augusti vars omslag pryds av en av figurerna i artikeln. – Vad vi gjort är egentligen ganska självklart när man tänker på vilka fysikaliska egenskaper som radiostrålning har. Den utgörs av elektriska och magnetiska fält som varierar både i styrka och i riktning. Genom att inte kasta bort informationen om den momentana riktningen hos fälten öppnar vi för helt nya sätt att utnyttja radiomediet, säger professor Bo Thidé. – Detta är troligtvis en artikel som kommer att starta en ny trend inom radioastronomin, skriver professor Martin Harwit, astronom vid Cornelluniversitetet i USA, i ett gratulationsmail till forskargruppen. De banbrytande radiometoder som beskrivs i artikeln har utvecklats inom sensorprojektet LOIS i sydöstra Sverige som samverkar med det jättelika distribuerade radioteleskopet LOFAR (Low Frequency Array) i Nederländerna, Tyskland och Frankrike. För närvarande pågår diskussioner inom Akademi Sydost om komplettering av den redan befintliga teststationen för LOIS i Växjötrakten med en nyare generations teststation i Blekinge. Kalmar och Lund står sedan på tur, liksom Poznan i Polen. Artikeln har sitt ursprung i resultat framtagna av Johan Sjöholm och Kristoffer Palmer, i deras gemensamma examensarbete vid civilingenjörsutbildningen vid Uppsala universitet som de genomfört vid det av Bo Thidé ledda forskningsprogrammet "Rymdens Fysik" vid Institutet för rymdfysik i Uppsala. – Det torde vara enastående i svensk fysikhistoria att resultat framtagna av studenter redan under sin grundutbildning hamnar på omslaget till en av världens förnämsta fysiktidskrifter, avslutar Bo Thidé. Ytterligare upplysningar kan fås av: Professor, Bo Thidé, 018 – 4715914, 0705-613670 eller bt@irfu.se