När Gerard De Geer anländer till Lesjöfors första gången i november 1922 blir han inte imponerad. Det lilla brukssamhället i Värmland gör ett beklämmande intryck. Bruket är nedgånget och befolkningen fattig. Men han känner för orten och när han i juni 1923 lämnar Lesjöfors gör han det som brukets ägare.
När det brittiska imperiet hösten 1899 gick i krig mot boerna väckte det stor upprördhet. Folkmassor demonstrerade sitt stöd för det lilla gudfruktiga folket, och kriget sågs som en Davids kamp mot Goliat. Men pendeln svängde, och i och med Apartheidregimen blev de förtryckta förtryckarna. Detta är en berättelse om ett litet folk som under hela 1900-talet funnits i världssamfundets blickfång.
Efter andra världskriget och Förintelsen frågade sig omvärlden hur något så bestialiskt kunnat få ske. Tanken att man själv skulle vara medskyldig till Förintelsen var så outhärdlig att man förträngde den. Den förklaringsmodell som har dominerat sedan krigsslutet är just att skjuta allt ansvar ifrån sig.
I antologin Bildning och demokrati – nya vägar i det svenska folkbildningslandskapet fokuserar fem forskare på hur bildning förhåller sig till demokrati i dagens folkbildningarbete.
