Glaskonst som kroppsaktivism – Hanna Hansdotter utmanar traditionerna

Hon var Lunda-tjejen, några och tjugo och vilse i livet. Ett TV-program om det döende småländska glasriket fick avgörande betydelse. Några tusen timmar senare har hennes svällande, kroppsliknande och massiva glasskulpturer gjort henne till en av de mest lovande unga konstnärerna och dessutom tänt en gnista i den svenska glastraditionen. Nu öppnar Hanna Hansdotters första separatutställning på CFHILL.

Det var under förra årets Konstfack-utställning som hon först uppmärksammades för sin radikala tolkning av gamla glastekniker som i detta fallet det formblåsta glaset. Drivet att lära sig behärska hantverket till fullo och sedan upptäckten av den konstnärliga friheten ledde fram till ett formspråk som har sitt ursprung i traditionen, men som också utmanar skönhetsbegreppet.

Jag vill skapa objekt som både knyter an till traditionerna och stör ordningen. Något som är till för att skapa likformighet i stora volymer blir plötsligt levande kroppar som fläskar sig i glädje och oro. Mina glas är stora och tar plats. De är skrikiga, jobbiga och samtidigt snälla.

Alla verken som visas i utställningen, som öppnar på fredag den 25 maj, är skapade på plats i The Glass Factory Bodas glashytta i Småland. Tekniken är en utveckling av formblåsning, och ett stadium mellan det kontrollerade och det slumpmässiga. Genom ornamenterade järngaller ihopsatta till en form får glaset svälla ut. Under den heta tillblivelseprocessen manipuleras den symmetriska glaskroppen och skapar levande och sensuella former. Med vasen som norm och utgångspunkt skapas objekt med mänsklighet och en antiestetik som motsäger traditionens strävan efter perfektion.

Hanna Hansdotter visar ett tjugofemtal helt nya objekt i olika storlekar, varav den största är ca 63 cm. Utställningen pågår till den 30 juni.