Skip to main content

Chalmers presenterar webbaserad klimatmodell för allmänheten

Pressmeddelande   •   Feb 01, 2010 14:11 CET



Christian Azar, professor i hållbara energi- och materialsystem, och Daniel Johansson, doktor i energi och miljö vid avdelningen för fysisk resursteori på Chalmers har utvecklat en enkel klimatmodell - Chalmers Climate Calculator - som går att köra via internet. Modellen kan användas av lekmän, journalister, klimatförhandlare, politiker och studenter som vill lära sig mer om problemet. Modellen finns tillgänglig på www.chalmers.se/ee/ccc.

Upplägget har gjorts på ett pedagogiskt och lätthanterligt sätt så att användaren ska få en känsla för hur utsläpp av koldioxid kommer påverka klimatet i framtiden. Användaren ombeds välja scenarier för framtida utsläpp, alltså ange med hur mycket utsläppen ska minska eller öka i framtiden, och modellen beräknar därefter

Framtida koncentration av koldioxid, och
Framtida temperaturökning (globalt årsmedelvärde vid jordens yta)

Modellen kan användas till att bättre förstå vad olika mål för utsläpp från olika länder betyder för halten av koldioxid och framtida temperaturer. Genom att använda modellen ser man att temperaturen år 2100 ökar med upp till fyra grader om man inte vidtar några åtgärder. Om man däremot minskar utsläppen med 1,5 procent per år från och med idag kan temperaturökningen begränsas till 2,3 grader.

Ytterligare exempel på frågor som kan analyseras är:

Vad blir temperaturen år 2100 om utsläppen stabiliseras på dagens nivå, eller säg minskar med 3 procent om året från och med idag?
Vad händer om man istället börjar minskas 10, 20 eller 30 år senare?
Vad händer om bara i-länderna minskar sina utsläpp men inget görs i u-länderna?
För att svara på dessa frågor får man gå in i två regionsvarianten av modellen.
Hur mycket och hur snabbt behöver i- respektive u-länder minska utsläppen för att nå tvågradersmålet?
Vilken roll spelar avskogning för atmosfärens koldioxidhalt och temperatur? Hur mycket begränsas temperaturökningen om vi får stopp på avskogningen?
Vad spelar klimatkänsligheten för roll för temperaturökningen?

Klimatkänsligheten
Hur mycket temperaturen ökar i framtiden beror på hur mycket vi släpper ut. Men temperaturökningen beror också på hur känsligt klimatet är för våra utsläpp. Härom råder stora osäkerheter. När temperaturen börjar stiga kan atmosfären nämligen hålla mer vattenånga, som i sin tur ytterligare förstärker uppvärmningen. Vattenånga är nämligen också en växthusgas. Växthuseffekten förstärks alltså, man pratar om en positiv återkopplingsmekanism. Det finns både positiva och negativa sådana, och den stora osäkerheten handlar om moln. I stora klimatmodeller beräknas hur vattenånga och moln påverkas när temperaturen går upp. Det är komplicerade beräkningar som tar lång tid. Modellerna ger ett värde på klimatkänsligheten, alltså hur känsligt klimatet är, eller för att vara mer specifik, hur mycket temperaturen vid jordytan förväntas öka, när man nått jämnvikt, om halten av koldioxid i atmosfären fördubblas.

Olika modeller får olika resultat, och det beror främst på att det är svårt att modellera molnens reaktion på klimatförändringarna. I Chalmers Climate Calculator väljer modellanvändaren själv denna parameter (givet de osäkerhetsintervall FNs klimatpanel IPCC angivet). Därigenom kan man återskapa resultat som en lång rad olika modeller får, och man kan se att en hög klimatkänslighet, till exempel 4.5 grader per fördubbling av koldioxidhalten, gör att problemet är betydligt mer allvarligt än om klimatkänsligheten är låg, till exempel 1,5 grader per fördubbling. En intressant fråga man kan analysera med modellen är hur mycket man behöver minska utsläppen för att nå två gradersmålet givet att klimatkänsligheten är låg eller att den är hög.

För mer information kontakta:
Christian Azar eller Daniel Johansson,
christian.azar(@)chalmers.se
daniel.johansson(@)chalmers.se
Telefon: 031-772 31 25