Ekologisk mat är sämre för klimatet

Ekologiskt odlad mat har mycket större klimatpåverkan än konventionellt producerade livsmedel på grund av att större markarealer krävs. Detta är ett av resultaten i en internationell studie från bland annat Chalmers som har publicerats i tidskriften Nature.

Forskarna har utvecklat en ny metod för att beräkna klimatpåverkan från markanvändning, och använt denna metod bland annat för att jämföra konventionell matproduktion med ekologisk. Resultaten pekar på att ekologisk mat kan orsaka mycket större utsläpp.

– Ekologiska ärtor odlade i Sverige har ungefär 50 procent större klimatpåverkan än konventionellt odlade, visar vår studie. För svenskt ekologiskt vete är skillnaden ännu större, nära 70 procent, säger Stefan Wirsenius, forskare från Chalmers, och en av de ansvariga bakom studien.

Anledningen till att ekologisk mat är sämre för klimatet än konventionell är att skördarna per hektar är mycket lägre i ekologisk matproduktion, främst eftersom konstgödsel inte tillåts i ekologisk odling. För samma mängd mat krävs därför mycket större markareal om den är producerad ekologiskt.

Det banbrytande med den nya studien är slutsatsen att denna arealskillnad innebär en mycket stor klimatpåverkan till nackdel för ekologisk mat.

– Större arealanvändning i ekologisk odling leder indirekt till stora koldioxidutsläpp från avskogning, förklarar Stefan Wirsenius. Detta gäller även svensk mark. Eftersom världens matproduktion hänger ihop via handel påverkas avskogningen i till exempel tropikerna även av hur vi använder den svenska jordbruksmarken. Om vi använder mer mark för samma mängd mat bidrar vi indirekt till större avskogning i världen.

Även ekologiska kött- och mejeriprodukter är – ur klimatsynpunkt – sämre än konventionellt producerad mat, hävdar Stefan Wirsenius:

– Ja, eftersom ekologisk kött- och mjölkproduktion använder sig av ekologiskt odlat foder kräver även den mer mark än konventionell produktion. Det innebär att slutsatserna om ekologiskt vete och ärtor i princip även gäller kött- och mjölkprodukter. Men vi har inte räknat specifikt på kött och mjölk, och har inga konkreta exempel på detta i artikeln, säger han.

Nya måttet koldioxidkostnad
Forskarna använder en ny måttstock kallad ”koldioxidkostnad” för att beräkna effekten av att större arealanvändning bidrar till högre koldioxidutsläpp från avskogning. Detta mått tar hänsyn till hur mycket kol som finns inlagrat i skogar, och som släpps ut som koldioxid vid avskogning. Studien är bland de första i världen att använda ett sådant mått.

– Att större areal leder till större klimatpåverkan har oftast inte tagits hänsyn till i tidigare jämförelser mellan ekologisk och konventionell mat, säger Stefan Wirsenius. Detta är en stor brist eftersom, vilket vår studie visar, den effekten kan vara många gånger större än de växthusgasutsläpp som brukar inkluderas. Det är också allvarligt eftersom vi har politiska mål om ökad ekologisk odling i Sverige. Om de målen infrias kommer klimatpåverkan från svensk matkonsumtion troligtvis att öka kraftigt.

Varför har tidigare studier inte lika noga tagit hänsyn till arealanvändningen och dess betydelse för utsläpp av koldioxid?

– Det kan säkert ha många orsaker. En viktig förklaring tror jag är tidigare brist på bra och lättillgänglig metodik för att värdera den effekten väl. Vår nya metodik kan relativt enkelt inkorporeras inom den så kallade livscykelanalysen, en väl spridd metod för att göra miljöjämförelser, säger Stefan Wirsenius.

Resultaten redovisas i artikeln “Assessing the efficiency of changes in land use for mitigating climate change” som publicerats i tidskriften Nature. Artikeln är skriven av Timothy Searchinger, Princeton University, Stefan Wirsenius, Chalmers, Tim Beringer, Humboldt Universität zu Berlin, och Patrice Dumas, Cired.

För mer information, kontakta:
Stefan Wirsenius, docent vid avdelningen fysisk resursteori, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers, 0730-961033, stefan.wirsenius@chalmers.se

Mer om: Konflikter mellan olika miljömål
I ekologisk växtproduktion förekommer ingen konstgödsling. Här strävar man efter att nyttja naturresurser som energi, mark och vatten på ett långsiktigt hållbart sätt. Grödorna får i första hand näring genom foder från egna gården och stallgödsel. Ledstjärnor är stor biologisk mångfald och balans mellan djur- och växthållning. Bara naturligt förekommande bekämpningsmedel får användas.

Argument för att ekologisk mat gynnar konsumenters hälsa, djurens välfärd och ger olika slags miljövinster är vanligt förekommande, ofta på goda grunder. Samtidigt saknas entydig vetenskaplig bevisning för att ekologisk mat generellt är mer hälsosam och miljövänlig än konventionellt odlad, enligt bland annat Livsmedelsverket. Variationen är stor mellan gårdar, tolkningarna beror på vilka miljömål man prioriterar samtidigt som dagens analysmetoder inte fångar alla aspekter fullt ut.

Författarna till denna studie hävdar nu att ekologisk mat är sämre just för klimatet, på grund av att den kräver större markarealer. I sina beräkningar utgår de från Jordbruksverkets statistik över den totala produktionen i Sverige och avkastningen per hektar från ekologisk respektive konventionell odling för åren 2013-2015.

Mer om: Konsumentperspektivet
Hur kan man som konsument tänka om man vill bidra till fördelarna med ekologisk matproduktion, utan att öka sitt klimatavtryck? Ett effektivt sätt är att skruva på fördelningen mellan olika typer av kött och vegetabilier i kosten. Att ersätta nöt- och lammkött, samt hårdost, med vegetabiliskt protein från till exempel bönor skulle ge störst effekt. Även fläsk, kyckling, fisk och ägg har väsentligt lägre klimatavtryck än nöt- och lammkött. (Se också bifogat pressmeddelande från 22 februari 2016.)

Om biobränslen: "Satsningen på biodrivmedel ökar koldioxidutsläppen"

Dagens storsatsningar på biodrivmedel är också skadliga för klimatet på grund av att de kräver stora arealer mark lämpliga för växtodling, och alltså – enligt samma logik – spär på avskogningen globalt, hävdar forskarna i samma studie. För alla vanliga biodrivmedel (etanol från vete, sockerrör och majs, samt biodiesel från palmolja, raps och soja) blir koldioxidkostnaden större än utsläppen från fossil bensin och diesel, visar studien. Biodrivmedel från avfall och restprodukter har inte den effekten, men potentialen från dem är inte heller stor, menar forskarna. 

Samtliga biodrivmedel tillverkade av jordbruksgrödor har så höga utsläpp att de inte kan kallas klimatsmarta, enligt forskarna, som presenterar resultaten kring biodrivmedel på DN debatt 12 december: ”Satsningen på biodrivmedel ökar koldioxidutsläppen".